Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. Den 31 oktober 1517. Föredrag till fyrahundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVI HJALMAR HOLMQUIST
grunden. Blott en del af kristenheten syntes här undandraga sig
den lutherska kulturens makt; i det grekisk-ryska samfundslifvet
stegrades under senare hälften af det gångna århundradet
religionsförtrycket, medan det aflyftades i det öfriga Europa. Men så kom
äfven där det oväntade. Vi minnas, huru i våras som en bomb
underrättelsen slog ned om den stora ryska revolutionen. Och redan
i den första proklamation, som revolutionsledningen genom
telegrafen spred öfver världen, upptogs som en af de första punkterna:
»afskaffande af alla af sociala, religiösa och nationella grunder
betingade Servitut», alltså religionsfrihet. Ytterligare har denna i
sommar understrukits och utvidgats genom folkledaren Kerenski.
Hvad som skall blifva af revolutionen i Ryssland, vet i denna stund
ingen; blott det är sannolikt, att krisen blir lång och svår. Men en vinst
af densamma våga vi redan inskrifva i historien; när den religiösa
och andliga frihetens lösensord en gång gifvits ur folkdjupet,
kan denna icke mera på längden förkväfvas. Så har Luther-året
1917 fått bevittna, hurusom en sida af den gärning, som Luther
1517 begynte, för första gången utvecklar sin frihetsfana öfver hela
kristenheten, långt utanför de gränser dit lutherdomen eller
protestantismen nått.
Men den mig tillmätta tiden är redan öfverskriden. Blott den
kortaste antydan af ytterligare några detaljer ur Luthers betydelse
för folklifvets omgestaltning i kulturellt, socialt, ekonomiskt
afseende! Äfven den kan gifva en föreställning om rikedomen i den
minne, som nu samlat oss. Vi glömma därvid icke, att Luther, sedd
ur vår synvinkel, i mycket tillhör den s. k. medeltidskulturen.
Desto skarpare relief får det, hvaruti han banade väg ut öfver denna.
Den allmänna borgerliga skolplikten inskärptes först af Luther,
och skolundervisningens skema vidgades till historia, språk,
matematik etc. Likaså grundade Luther den evangeliska
ungdomsundervisningen och banade väg för en ny pedagogisk anda. Lutherdomen
bragte läskunskapen och den allmänna folkbildningen till en
annorstädes alltfort ouppnådd höjd. I universitetsundervisningen
åstadkom Luther den stora revolutionen, som bröt ned den aristoteliska
skolastiken och fördjupade den formella humanismen. Hvad den från
Luther utgångna protestantiska andan skulle komma att betyda
inom det konstnärliga skapandet lika väl som det filosofiska
tänkandets värld, därom vittna tillräckligt namn som Dürer och Rembrandt,
Milton och Göthe, Händel och Bach, Rousseau ochKant, Kierkegaard
och Ibsen, Tegnér och Geijer, otaliga andra att förtiga. Och huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
