Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
F.. LIEDGREN
innehållet i psalm och predikan borde vara. Redan i den
förutnämnda artikeln om Religiositeten i Sverige höjes, ehuru blott i
förbigående, en sedan ofta hörd anklagelse mot samtida
predikanter och psalmister: »Man ser huru författaren är i förlägenhet,
hwarje gång något ord måste upprepas som rör Dogmer, Mysterier
etc., och isynnerhet om han skulle blifwa nödsakad att nämna
Stiftaren af wår Religion wid namn. Det sednare gäller äfwen om de
flesta af wåra nya Psalmer.»1 Och med ironisk fasa förtäljer
Poty-fem längre fram, att i Phosphoros »Sonnetter blifwit skrifna, der
orden Frälsare och Försonare förekommit».2 Tydligt och afgjordt
kommer tidningens mening om psalmpoesiens rätta art fram i
artikeln I anledning af den tillämnade nya Psalmboken.3
Efter några ord om den innevarande tidpunktens alldeles
särskilda olämplighet för genomförande af äfven eljes alltid riskabla
»ändringar i de allmänna Religionsböckerna» och efter ett ganska
skarpt klander mot den opåkallade och bråda reformlusta, som
blundar för svårigheterna, öfvergår författaren (magister J. C.
Askelöf, som äfven skrifvit de öfriga Polyfem-artiklarna i religiösa och
kyrkliga frågor) till att utveckla de anspråk, som böra ställas på
en psalm.
Det första man i allmänhet kan fordra af en Psalm, är utan
twifwel det, att den måste wara Christlig. Man lär undra öfwer
detta uttryck, och fråga mig hwar någon Psalm finnes t. e. bland
wåra nya föreslagna, som icke är Christlig. Hwartill jag ganska
kort swarar: att denna egenskap icke derföre kan tillerkännas en
Psalm, att den icke strider mot Christendomen; denna negativa
fullkomlighet, om jag så får säga, måste de wäl äga, om någon
skall wåga föreslå dem. Men icke är allt det Christendom, som
kan af Christna tolereras, såsom icke warande i motsats mot deras
tro? Många saker kunna till och med wara ganska berömliga och
för en Christens hjerta hafwa ett högt wärde, utan att wara
Christendom. Så t. e. är hela moralen wisserligen öfwerensstämmande med
Christna Religionen, men huru långt ifrån att utgöra denna Religion
till det gamla häfdvunna svenska kyrkospråket, sådant det var
kodi-fieradt i Gustav Vasas, Gustaf Adolfs och Karl XII:s bibelverk. Liknande
stämning för den traditionella bibelversionen se vi redan hos Klopstock i den
dundrande indignationsdikten Die deutsche Bibel (1784), där han anropar
Luther 0111 förbön för de moderna bibelöfversättarna, på det att de måtte inse
sin oduglighet och tiga!
1 Polyfem III, n. 34.
2 Polyfem IV, n:o 43.
3 Polyfem, V, n:o 11 och 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
