- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
41

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE

’ 3

i bruk, att det rent af för lång tid ersatte den gamla
psalmboken.1)

Man lägge märke till, att Wallin sålunda ej ännu yrkar
bevarande för evärdeliga tider af de gamla kärnpsalmerna utan
blott deras bibehållande tills vidare af hänsyn till den
enfaldiga mängden, som önskar återfinna sina psalmer i den
häfdvunna formen. Det är således ej ännu de gamla psalmernas värde
i sig själfva, som bestämmer hans yrkande.

Ej fullt en månad senare har han så till vida ändrat
uppfattning, att han nu finner den nyss refererade idén om dubbla psalmer
ogenomförbar och äfven för egen del medger de gamla
barnsångernas duglighet.2 »De (cirka 60) psalmer, dem Församlingen
nästan kan utantill, äro verkligen så goda och anderika, att en högst
obetydlig åtgärd vid dem behöfves.» (Dock anser han ännu ej
uteslutet, att goda omarbetningar äfven af sådana psalmer kunna
införas i den nya psalmboken, men i så fall under annat nummer
än den motsvarande gamla psalmens.)

Nästa märkligare yttrande i denna fråga är Wallins stora
Betänkande rörande Nya Psalmboken af den 10 maj 1812.3 Här möta
vi ändtligen den förut af Polyfem och Geijer häfdade synpunkten
på de bästa gamla kyrkosångerna såsom just genom själfva
sin ålderdomliga språkdräkt vördnadsvärda, imponerande
och suggestiva. Och nu förklarar han, att »dessa psalmer i Nya
psalmboken böra bibehållas i deras antika skick, utan någon
bifogad omarbetning». Arkaismer, såsom nåde, gamman, Herre kär,
Fader blid, allan tid, lösan sand, städse, gläder, nådelig, hjertelig,
innerlig, evinnerlig o. s. v. »göra ej meningen otydlig, snarare
gifva de åt uttrycken en viss enfald och ledighet, ja
äfven högtidlighet, som ägnar den åldriga psalmen».
Samma synpunkt kommer äfven fram i en Berättelse om den
Nya Svenska Psalmbokens utarbetning ingifven till Högwörd.

1 W. Schäfer, Kurze Geschichte des Gesangbuches unter besonderer
Berücksichtigung des Gebietes der hannoverschen Landeskirche, sid. 26.
(Kop-pes Katekes utgafs i svensk öfversättning med företal af Lindblom 1792.
Rodhe, Lindblom, sid. 186 f.)

2 Wallins bref till Lindblom dat. 1 jan. 1812 (i Ps. K. H.). Äfven cit.
Hildebrand, a. a. sid. 113.

3 Ps. K. H. — Aftryckt in extenso i Hildebrands anf. arb. sid. 160 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free