Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
’ 3
borgs enkla, kraftiga och harmoniska språk» till »fädernas
manliga, välljudande, böjliga och för oss ännu tydliga språk.»1 Den
ackommodation, som Lehnberg på sin tid nödgats företaga, är nu
ej längre behöflig, förklarar Wallin, men detta betyder, såsom
sammanhanget ger vid handen, ingalunda, att Lehnbergs humant
af-filade kristendomsuppfattning nu är en öfvervunnen ståndpunkt,
utan att predikosättets anpassning efter fransk-gustaviansk smak
ej längre är nödvändig.2 I själfva verket kan stundom Wallin just
genom sitt sätt att begagna Bibeln neddraga gudstjänstens allvar
och den evangeliska historiens höghet, t. ex. då han i sin
afskeds-predikan i Adolf Fredriks kyrka (1818) med anspelning på sin
flyttning till Västerås citerar Jesu ord: »Nu är min själ bedröj vad och
hvad skall jag säga? Hjelp mig utur denna stundene» (Joh. 12: y).s
Eller då han vid afskedet från kadetterna på detta sätt använder
ord ur Jesu afskedstal till sina lärjungar: »Kommer ihåg hvad jag
sagt eder af begynnelsen, då jag var med eder» (Joh. 16: 4).
Egendomliga kombinationer af bibelspråk förekomma äfven, t. ex:
»Varder rike på goda gerningar, så samken I eder sjelfvom en god
grund framdeles, — en fast grund, som blifver beståndande och hafver
detta insegel: Herren känner de sina. »4 Den fullkomliga
sammanhangslösheten mellan de sist anförda citaten (ur 1 Tim. 6: 19 och
2 Tim. 2: 19) är för hvarje tänkande bibelläsare uppenbar.
Mångfaldiga exempel skulle kunna framdragas, ägnade att bestyrka den
förmodan, att det gamla bibelspråket för Wallin isynnerhet äger
värde som retorisk prydnad, medan häfdandet af det bibliska
tankeinnehållet stundom förbises eller åsidosättes. I realiteten
innehålla många af Wallins predikningar ganska föga af karakteristisk
kristendom utöfver hvad Lehnbergs bjuda, men —■ och det skall
uttryckligen sägas — därför kunna de vara uppbyggliga
ändå. De stora rationellt supranaturala (eller neologiska)
grundtankarna gömma i själfva verket en ingalunda föraktlig andlig
näring: Försynen, världsharmonien, den sedliga världsordningen,
1 Artikeln Några reflexioner angående förbättringar af wårt kyrkowäsen
(Journal f. Litt. o. Th. 1809 n:r 7 och 8) jämförd med riksdagsmemorialet 1815.
- Dock förekomma ofta synnerligen typiska vältalighetsblomster af
akademisk upprinnelse t. ex. i afskedspredikan i Västerås 1821, Rel. tal I, sid.
145, och än mer i ett kasualtal, ibid. sid. 1S0 f.
3 Rel. tal I, sid. 126. — I afskedspredikan vid återflyttningen till
Stockholm (1821) begagnar hansamma citat (Rel. tal I, sid. 146). Jfr ock det förut
anförda exemplet om att »låta sitt ljus lysa» (Rel. tal I, sid. 175).
4 Rel. tal I, sid. 170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
