Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare
71
detta åsyftandet wara så lifligt och starkt uttryckt, att äfwen den
enfalldigaste straxt,, och utan förklaring finner det, känner det i sitt
inre? Jag tänker, jag tror det! Christus måste förhärligas på
jorden af sin Församling, så, som det sker i himmelen, annars
är-känner Han Henne ej för Sin. Kallar han henne Sin brud; så
måste hon, såsom sådan, sjunga om sin Brudgume och Hans ewiga
kärlek. Sjunga de i himmelen: »Herre! Du är wärdig, taga pris,
och ära och kraft; ty Du hafwer skapat allting, och för Din wilja
skull hafwa de warelse och äro skapte. Uppb. B. 4: 11. Och:
Du är dödad och hafwer igenlöst oss Gudi med ditt Blod, af
allehanda Slägte och tungomål, och folk och hedningar. Uppb. B. 5: 9.»
så må ock fattige syndare på jorden så prisa denna oärhörda och
ali wår tanka i oändlighet öfwerträffande kärlek, när de komma
tillsammans i Templet, eller i sina egna Hus enskildt vilja till Honom
uplyfta sina hjertan. Hvaraf hjertat fullt är, därom talar — sjunger
munnen. Är hjertat fullt af Christi twingande kärlek — och bör
intet Hans, efter Honom nämnda Församling på jorden, alltid
anses wara det? huru skulle då annat wara möjligt, än att man ju uti
hennes Sånger, de må handla om hwad Ämnen som hälst: om
Skapelsen eller återlösningen, om Herrans wälgärningar emot oss i
lekamligt afseende, eller om Nattwarden, öfwer allt måste blifwa
warse, icke matta och kalla, utan lifliga och starka drag af denna
hufwudCaracter. Saknas dessa drag; så är lifwet borrta, och
Sån-gerne förtjena ej mera namn af Christliga.
Man fordrar, att uti Psalmerna måste wara ej allenast historik
och Dogmatik, utan ock ett practiskt anwändande däraf. Välan!
allenast det blir christligt, och icke på samma sätt och i samma
gout som Neologerne uti sina predikningar yrka på dygden. Enligt
min tanka bör detta anwändande wara så ställdt, att den, som det
läser eller sjunger, må uti sitt hjerta ärfara samma intryck, känsla
och rörelser, samma beslut, och samma önskan, som Petrus, när
den Upståndne Frälsaren förelade Honom denna 3 gånger uprepade
fråga: »Simon Jonæ son, älskar Du mig?», och tillade.: »föd mina
Lamm! föd mina får!» Då Petrus hwar gång frågan uprepades,
swarade med sann böjelse och ödmjukhet: »Herre! Du wet, att
jag älskar Dig; Herre! Du wet allting; Du wet, att jag älskar Dig!»
»Görer trädet godt, så warder fragten god», sade JESUS.
Matth. 12: 33. Detta lärer wara hufvudsaken med allt anwändande
af både det historiska och Dogmatiska, som uti Psalmer kan och
får förekomma. Men huru skall nu detta ske, om ej så, att
öfverallt syndare wisas till Christum, att deras hjertan helt intagas af
kärlek till Honom, af tro och förtröstan på Honom? Men är
kärlek uti deras hjerta wäckt till JESUM; finner den uti Sångerna sin
näring och tillwäxt; så hinner man knapt nämna kärlekens, eller
trons och bättringens frugter, innan de redan äro där: och då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
