Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
A. GIKROW
inom armén’, så liar också denna varit platsen för det
världshistoriska genombrott, hvilket betecknas af det första offentliga
erkännandet af kristendomen såsom den främsta af religioner.2
Nu framträder med nödvändighet frågan om den kristna
kyrkans skyldighet att tillgodose de kampandes religiösa behof och
att gifva helgd åt kriget. Det är därför ingen tillfällighet, att de
första åtgärderna i syfte att säkerställa en kristefi själavård vid
arméerna äro knutna samman med Konstantin den stores namn.
Han försåg hvarje legion med en fältpräst, och stundom
tillkallades för förhöjandet af militärgudstjänsterna äfven andra kyrkans
tjänare af högre eller lägre grad.3 Dessutom medfördes portativa
fältaltaren.4
Fältpräster och fältbiskopar möta också i den frankiska
armén såsom konungen följaktiga, då han drog ut i strid, jämlikt
ett edikt af konung Karlmann. Det första tyska nationalkonsiliet,
Concilium Germanicum, hvilket öppnades den 21 april 742 och
leddes af Tysklands apostel Bonifacius, ärkebiskop af Mainz, och
hvars beslut sedermera erhöllo sanktion af påfven Sakarias,
stadgar i canon II:
»Allen Dienern Gottes haben wir durchaus verboten,
Waffenrüstung zu tragen, oder zu streiten, oder zum Heer und gegen den
Feind zu ziehen; ausgenommen nur jene, welche wegen des
Gottesdienstes, nämlich zur Feier der heiligen Messe und zum Tragen der
Reliquien der Heiligen erwählt sind, das ist einen oder zwei Bischöfe
mit den Kaplänen und Priestern derselben darf der Fürst bei sich
1 Eusebius: Hist. eccl. VIII: 4.
2 Aug. den första kristna kyrkans ställning till kriget, se o. a. a. af
Lin-dkrholm och Harnack. Belysande för frågan är ock K. künstle: Zwei
Dokumente zur altchristlichen Militärseelsorge, Mainz 1900. — Från etisk
synpunkt är frågan 0111 kristendomens ställning till kriget ingående och
djupsinnigt behandlad af M. pfannenstill: Kristendomen och kriget,
Lund, 1915, och tidigare af Nathan Söderblom: Jesu bärgspredikan
och vår tid, Stockholm 1898, sidd. 110 ff.
3 Jfr Joseph Freisen, o. a. a. sid. 3, som på denna punkt-hänvisar till
SozomEnos: Vita Constantini, Bischof v. Ketteler: Die Gefahren der
exemten Militärseelsorge (Archiv f. k. KR 1887, Bd 58, § 434 ff.), samt
Langhäuser, o. a. a.
4 Jfr Eivind Berggrav-Jensen, o. a. a. sid. in om de katolska
gudstjänsterna under det nu pågående världskriget: »Til de katolske gudstjenester
hörer der et større ytre apparat. De maa til sine’messer’ha et alter. En
foretagsom katolsk geistlig fik derför laget et ’flyvende alter’, iudrettet i en
automobil, som han kunde føre med sig livor han reiste.» Intet nytt under soleil!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
