- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
85

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I.

Den svenska medeltidskyrkan och själavården i fält.

Den svenska medeltidskyrkans första präster — jag bortser
här från dess missionärer — hafva i fråga om arbetsuppgifter haft
åtskilliga beröringspunkter med sina föregångare, de hedniska
offer-godarne. De voro lika litet som dessa några »ordets tjänare» i
egentlig mening. Deras ämbetsgärning uttömde sig väsentligen i
sakramentförvaltning och att ur mässboken läsa och sjunga mässan.
Den eller de, som uppfört eller låtit uppföra en kyrka, skaffade
sig också präst på egen hand för att ombesörja gudstjänsten —
alldeles såsom man tillförne tagit sig gode till de gamla blothusen.1
Ja, ett 1229 skrifvet påfvebref visar, hvad Finland beträffar, att de
nykristnade till kyrkan gifvit sina »lundar och afgudahus, som
fordom användts tillhedningarnasofferceremonier».2 Men i denna
gudstjänst ingick icke predikan, och egentlig själavård synes heller
knappast hafva öfvats af detta vid helgedomarna tjänstgörande
prästerskap, när man ändtligen kan börja tala om ett prästerskap. Det är
först, sedan munkarna fått fotfäste i vårt land, som man här kan
spåra någon egentlig predikoverksamhet och kyrklig själavård.
Särskildt dominikaner-, franciskaner- och birgittinermunkar hafva
i dessa hänseenden — trots sina brister — gjort ytterst värdefulla
insatser i svenskt kyrkolif. Deras predikningar höllos väl ibland
i kyrkorna, men än oftare på gator och torg.

Mellan det lägre och det högre prästerskapet inom Sveriges
medeltidskyrka är ett stort svalg befäst. Under folkungatiden,
då, öfver hufvud taget, skillnaden mellan stormannaklass och me-

1 Jfr härmed dels den redan i medeltidskyrkan förekommande jus
patronatus (Upplandslagen, Kyrkobalken V), dels det i Sverige af ålder normala
sättet att tillsätta präster, som möter i kyrkobalken i de gamla Upplands-,
Smålands-, Östgöta-, Dala-, Södermanna- och Hälsiugelagarna, liksom ock
i Kristoffers landslag (jfr Skånelagens stadgande 0111 rätt för bönder att
själfva »med biskopsvilja präst välja»), i båda fallen en kyrklig
modifikation af urgammal rätt, som försvagats till en jus præsentandi.

2 Svenska folkets historia. Första bandet af Henrik Sciiück, Lund
1914, sid. 352.

Svenska [-medeltidskyrkans-]
{+medeltidskyr-
kans+} präster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free