Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o A. GIEROW
hofordningen eller gårdsrätten af Gustaf Vasa den 5
november 1544-
Samlingen fullständigas ytterligare af
3. Eriks af Pommern med Margaretas nästan likalydande
gårdsrätt i två exemplar och
4. Karl Knutssons gårdsrätter i olika upplagor:
a) »Konungh Carl Knutszons Gårdz Rätt», odaterad, med
tillägget
b) »Konungh Carls den VII Gårdz Rätt 1448»;
c) »Konungh Carli then Ottondes Gårdzrätt 1448»;
cl) »Konung Karls stadgar om rymningh.»’
Om samtliga dessa medeltida gårdsrätter2 gäller emellertid, att
de icke taga någon hänsyn till religiösa och kyrkliga förhållanden.
För medeltida tankegång stod klart, att kyrkan, ej statens
representant, hade att stifta lag i dylika frågor. Väl gör kyrkan flitigt
och med framgång sina synpunkter gällande i den allmänna
världsliga lagstiftningen, i landskaps- och landslagarna, men att i de halft
privata rättsordningar, som gå under gårdsrätternas namn, och som
stiftas och fastställas enbart af gårdsherren, inrycka kyrkliga
stadganden, skulle efter tidens åskådning snarast hafva varit att träda
kyrkans majestät för när. En lägre rätt stadfäster icke en högre.
Men så snar.t reformationen skapat det nya förhållandet mellan
kyrka och stat, se vi ock, hur religiösa motiv tränga in i dessa
gärdsrätter. Dessa lågo ej blott inom regentens lagstiftningsområde.
De medeltida stormännen stiftade dylik lag för sina resp. gårdar.
Det är denna uppfattning af lagstiftningsrätten, som går igen och
afspeglar sig i de särskilda lagar af detta slag, som kunde utgifvas
för hertigdömena, och af hvilka vi hafva kvar bl. a. dels hertig
Karls gårdsrätter, hofordning och krigsartiklar, dels ett
fragment af hertig Johans af Östergötland, afvikande i flera
hänseenden från de för riket i gemen samtidigt gällande.3 Här hafva vi ock
förklaringen till att denna krigslagstiftning och de därmed snart
nog sammanhängande militärkyrkliga stadgandena ända till senaste
1 I slutet af samma afskrift finnas Gustaf Vasas stadga Om testamente
effter the Dödha af den 20 augusti 1556 samt Ordning för Prästerskapet 0111
uppbörd som inforess skall uthj Kiörkio-ordningen, Örebro 1617.
2 Hos Johan Hadorphiüs: Bjärköa Rätten ni. m., Stockholm 1687,
finnas intagna dessa gårdsrätter af Magnus Eriksson 1319 och 1335, Margaretas,
Eriks af Pommern komplettering af den sistnämnda samt Karl Knutssons.
I M. Aschanei Kopiebok i RA påträffas bl. a. Margaretas gärdsrätt.
3 Fragmentet finns i RA; mera 0111 detsamma nedan.
Gårdsrätterna
’och kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
