Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILTTÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA
09 O I
sista momentet går till sin formulering tillbaka till Gustaf Vasas
hofordning eller gårdsrätt 1544.
Sida vid sida med denna lagstiftning, hvilken, såsom
påpe-karlt är, ibland uttryckligen gäller jämväl krigsfolket, går den
särskilda-, men med denna nära sammanhörande sjö- och
krigslag-stijtningen, nedlagd i de olika sjö- och krigsartiklarna, den tidens
militära strafflag. Gränserna mellan dessa olika
lagstiftningslinjer äro ej sällan obestämda. I själfva verket är det på flottans
område, som den första notisen om förefintligheten af krigspräster
och de tidigaste ansatserna till militärkyrklig lagstiftning möta
oss i’ vår nyare tids historia.
»Skiipzretten Datum 30 Aprilis anno etc 1535 »1, ger oss
åtminstone ett spår af förhandenvaron utaf kyrklig själavård vid flottan.
Denna skeppsrätt har karaktären af ett öppet bref, »at uj vtskickat
haffue thenne vor tro mann och Amerall Måns Swensson med vor
skipsflotta emot vore Swerigis Rigis Danmarckz och Noriges
Rigers Fiender the Lubske theris anhengere och methielpere,
ath göre thorn affbruck och nijderlag tiil Landh och vathen, thet
yterste them mogeliget vara kan, Och på thet i bland wåre skiip
och krigxfolck må och skal holles en god ordinantia och skickelsze,
haffue wij giffuit thorn thesse epterce:ne Articler, ther the sig epter
skicke och rätte skole.»
Dessa första skeppsartiklar hafva sålunda tillkommit vid
konflikten med Lübeck, befrielsekriget med syftet att afskudda
Hansans tryckande förmynderskap öfver Norden och dess handel.
Fåfängt spanar man dock ännu här efter några religiösa synpunkter,
om jag undantager den själfklara uppfattningen af Gud som
seger-gifvaren. Det är, som hade de lübske krämarnes intressevärld
satt sin prägel på detta aktstycke af den för praktiskt-ekonomiska
frågor dock alltid högeligen intresserade riksbyggaren.
Brefvet i fråga innehåller endast en kort passus, som äger
någon betydelse för ämnet. »Ithem huar gud alzmegtig foger och
forläner oss och vort krigxfolck nogen victorie eller byte vtaff vore
Fiender, Vele wij ath thet ey skal bytis eller partes anderstedz,
än her vdj vort rige Swerige. Och skal thet bytis och partes szom
her epter folger–-.» Därpå redogöres för bjdesfördelningen
mellan de olika vederbörande alltifrån konungen intill »the menige
1 »Skeppsrätt för den uti utrustade flottan.» Riksregistr. 1535, sidd. 127 ff.
Skeppsrålten.
15 ?.5-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
