Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
A. GIEROW
båtzman» och stadgas bl. a., att »Capellanenn» skall taga »then
annen Capellanens cläder och värior. »l
Häraf framgår sålunda, dels att präst åtföljde flottan, hvarom
detta aktstycke jämte de samtidiga, nedannämnda sjöartiklarna
lämnar den första säkra notisen i vårt land2, dels att prästen var
beväpnad. »Värja» hade emellertid en åtskilligt vidare betydelse än
i våra dagar. »Under detta namn inbegrepos fordom så väl alla
slags skjutgevär och bogar, som Hillebårdar, spetzar och
under-avärjor eller sidogevär.»3
Gustaf Vasas sjöartiklar, jämväl dessa af den 30 april 15354,
angifvas i Riksregistraturet som »GårdtzRetthenn», hvilket i den
tryckta editionen — antagligen förhastadt — utan vidare betecknas
som »tydligen miss-skrifning.» Gränsen mellan gårdsrätter,
hofar-tikiar, krigsartiklar och sjöartiklar är ytterst flytande, och det ser
snarast ut, som om under »gårdsrätt» såsom ett vidare begrepp ibland
utan åtskillnad de öfriga nämnda typerna af lagbestämmelser hafva
kunnat sammanfattas. Dessa sjöartiklar hafva en vidsträcktare
syftning än den för en viss flottexpedition tillkomna skeppsrätten.
De äro för mitt ämne af synnerligen stor betydelse, i det att de
innehålla ganska utförliga bestämmelser rörande flottans
predikanter och deras tjänstgöring, de tidigaste i sitt slag i vårt land.
Ingressen anslår religiös ton och påminner, om också ej till
ordalydelse, så dock till stämning och innehåll påfallande om Gustaf
Vasas senare tillkomna gårdsrätter, hofartiklar och krigsartiklar.
Dessa sjöartiklar börja sålunda.
»Epter thet wij äre Christet folck och skole bekenne gud
alzmegtig for en herra, then ther haffuer lijdit dödh och pino for
alles vores szalighet, Moste wij forthenskul j alle motte skicka oss
szom Christhna menniskior, Fructa gud och haffua honom för
öghon, haffua hans helga ord och Euangelium för öghon och göra
ther epter, Szå skeer oss lycke thå wij haffue honom med oss Thy
ther Gudz ord handlas och talas, med gudz fructan, ther är och
1 Jfr härmed det förhållande, att hvarje man hade en »arfvinge i hopen»,
hvilken vid hans frånfälle tillvaratog hans »tingest och värjor». Se Anton
Pihlström: Kungl. Dalregementets historia, I, Stockholm 1902, sid. 42.
2 Jfr Fredrik I:s af Danmark tyska sjöartiklar, Köpenhamn 1532, punkt
6, hvarest bl. a. uppräknas »Caplanu».
3 Se Carl Adlersparre: Afhandling om Svenska krigsmagtens och
krigskonstens tillstånd ifrån konung Gustaf den Förstes död till konung
Gustaf Adolphs anträde til Regeringen, sid. 221 (i Kongl. Vitterhets, Historie
och Antiquitets Academiens Handlingar, Tredje delen MDCCXCIII).
1 Riksregistr. 1535, sidd. 132 ff.
Sjöartiklarna
1.135-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
