Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVKNSKA MIM’1’ÄRKYRK0 VA’SKNI)KTS HISTORIA
12 1
I Kungl. Bibliotekets fullständiga, »oförlikneliga» exemplar
hafva emellertid orden »helgons död» någon gång för länge sedan
antagligen såsom betänkliga öfverstrukits med bläck af någon
dogmatiskt finkänslig läsare.
Ännu ett belysande psalmcitat — Ps. CXXXII — möteri
»Præ-paratio», uppslag X: »Lät tina Prester kläda sig mz retferdigheet.
Oc tina heliga glädias». Jfr härmed 1541 års bibel: »Lät tina
Prester klädha sigh medh rettferdigheet, och tina heligha glädhia sigli».
Vi se sålunda, att liturgiens författare, som icke begagna 1541
års öfversättning, icke torde hafva inlagt någon specifikt katolsk
bibetydelse i uttrycket helgon. I ett fall införa de det, där 1541 års
bibel har »heliga». I ett fall begagna båda ordet »helgon», i ett
tredje fall följas de åt jämväl i användningen af ordet »heliga».
Språkbruket i den tiden och långt senare har icke gjort någon
bestämd åtskillnad mellan uttrycken, af hvilket förhållande, som
bekant, ännu vår svenska psalmbok bär flera spår.
Af de dogmatiska och patristiska noterna framgår med
absolut visshet, att liturgiens författare varit fria från tankar på
helgontjänst samt anropande af helgon såsom förespråkare inför
Gud, och än mer från den före Tridentinerkonsiliet gängse krassare
uppfattning, som låg bakom deras d}’rkan. I noten till det sist
anförda citatet heter det: »Sancti tui. / In Hebræo est, Beneficiati
tui, id est, reliqui ex populo, quos multis beneficjs cumulas,
exul-tent, hoc est, sentiant consolationem adversus dolores peccati
et mortis, et ex hac sololatione concipiant vitam et læticiam».
A uppslagen LXII och LXIIII läsa vi: »Quando autem legendo
sacra peraguntur Liturgiæ officia, oratio illa continua lectione
Hymno subijcitur — — — at wij måtte intagne bliffua ibland
tina helga Apostlar, Martyrer oc ali tijn helgon, ibläd huilkas
taal låt oss komma, icke aff fortienst, vthan aff tina mildheet,
som wåra synd och brist förlåter.»
Uppslag LXV har ock bland patristiska citat:
»–- det vobis sortem et partem inter Sanctos suos (Policarpi
martyris ad Phil)» — utan ringaste hän tydan på någon helgonens
förtjänst. Det heter där: »Non æstimator meriti. / Sic. Daniel inuocat
Deum Cap. 9. Non in iusticia nostra prosternimus preces nostras,
sed in misericordia tua magna px’opter Dominum. Sic et
Patri-archa Iacob suarri agnoscit indignitatem, non affert merita aut
fiduciam operum.»
Och sin uppfattning af syndaförlåtelsen klarlägga de ä upp-
Kyrkohist. Årsskrift 1917. nil:) q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
