Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA’ MII.ITÄRK YR K. O V Ä SENDETS HISTORIA
Det torde sålunda kunna anses uteslutet, att Johan III
någonsin sökt att som nyhet i några krigsartiklar införa en passus mot
vanärande af helgonen, så stark än hans pietet mot gångna tiders
ädla gestalter inom kyrkan, framför allt jungfru Maria, har varit.
Då Karl IX utan vidare torde kunna skiljas från målet, återstår
som förklaring till omhandlade passus ingenting annat än
missförstånd eller misskrifning af öfversättare eller afskrifvare.
Dylikt misstag ligger i detta fall nära till hands. En mängd
af de citerade krigsartiklarna talar i motsvarande sammanhang
om vanärande af Guds heliga namn. Vidare förekommer
sammanställningen »Gott noch seine heiligen nit zulestern» i Ferdinands
af Ungern krigsartiklar 1526—30, som synas hafva varit mycket
kända, och hvilka, som sagdt, i RA förefinnas i icke mindre än
tre exemplar, och i ärkebiskop Ernsts af Köln krigsartiklar påträffas
jämväl orden »Godt vund seine Fleiligen zu lästeren», hvilket
sistnämnda ställe afskrifvits af samma hand, som ombesörjt den
Bure-iska kollektionen i dess helhet. Kombinationen bör därför hafva
varit skrifvaren känd.
Granskar man nu närmare meningen i dess helhet, finner man,
att det svensk-tyska »missbrukett», som är koordineradt med
»entvnehrett», ej passar hvarken till »Gott» eller till »seine
Heiligen», men däremot väl till »Gottes heiligen Namen». Det synes
mig därför sannolikt, att afskrifvarens koncept af öfversättningen
haft denna läsart, men att ändringen skett genom en lapsus oculi eller
calami, understödd af reminiscenser utaf de nämnda katolska
urkunderna, af hvilka den ena just nyss förut afskrifvits.
Sist i raden af krigslagar före 1621 möta oss dels Gustaf II
Adolfs »Fältartiklar i Ryssland 1615 utanför Pleschouu», påbörjade
den i augusti 16x5 med tillägg af den 18 s. m., dels hans
odaterade tyska »Kriegs Articul för H. Kön. M:tt Teutsche Hoffleute»,
hvilka alltså stå på gränsen till hofartiklar, men dock närmast röja
frändskap med krigsartiklarna. Något nytt moment införes genom
dem icke. De äro till formen ganska kortfattade. De religiösa
afdelningarna tyda, som följer.
Fältartiklarna:
»––I. Att alle officerare skole ware förtanktt att
haffue inseende medh sine underhafuande krigzfolk att the
inge-lunda fördriste sigh att Swerria vidh Gudz nampn, medh högha
eeder, ther med the förtorne Herrans Gudz Nampn, den som ther
Gustaf II
Adolfs
tidigaste krigsartiklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
