Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVKNSKA MIT.ITÄRKYRKOVÄSENDKTS HISTORIA
I OQ
Sedda mot denna bakgrund, äro de till ett följande skede
liörande bestämda stadgandena i vår allmänna lagstiftning om
dödsstraff för hädelse mot Gud endast en konsekvens af den
utveckling, vi här kunnat följa i den militära kyrkolagstiftningen,
som säkerligen bidragit till att öfva inflytande på den allmänna
uppfattningen och därmed indirekt på den allmänna legislaturen.
Den tredje synpunkt, från hvilken jag vill skärskåda det Gudstjänster.
under utvecklingen framkomna militärkyrkliga
lagstiftningsmaterialet, äro stadgandena rörande gudstjänster och andaktsstunder.
Om gudstjänsterna för flottan enligt 1535 års sjöartiklar är
redan taladt. I desamma skulle prästen »Messa Predica och
kungöre for folckit gudz ord och hans helga villia och bodhord ». »Messa »
är här möjligen liktydigt med hålla nattvardsmässa. Det heter i
1571 års kyrkoordning, art. 11, »Om HERrans Natward, then wij
för sedwenion skul ock kalle Messo».1 Enligt Then Svenska Messan
af 1531 skulle nattvarden utdelas bland folket vid hvarje mässa.
Laurentius Paulinus Gothus: Ethica Christiana (Pars Prima, De
ratione Bene Vivendi. Stockholm 1617, sid. 18)2 talar om
»Middags tiensten (then man pläger kalla Messan)». Först in på
1600-talet tycks enligt Anjou mässas betydelse af altartjänst vara
gängse. Verbet mässa i betydelsen läsa nattvardsmässan är på
Gustaf Vasas tid vanligt, hvarom Olavus Petris skrifter bära talrika
vittnesbörd.3 Hade »Messa» i sjöartiklarna betydt förrätta »Middags
tiensten», i hvilken predikan och Guds ords läsande ingick, torde
de tre »Messa, Predica och kungöra för folckit Gudz ord och hans
helga villa och bodhord» icke hafva koordinerats på sätt, som här
skett. Jämför härmed Olaus Petris ord: »Christi natuard eller
messa och gudz ordh moste fölias åt, Ey skal heller messan hallas
vtan predican är gongen fore».1 — Predikan inskärpes af Gustaf
Vasa ständigt såsom den evangeliske prästens hufvuduppgift,
det dominerande i själavården. — Kungörandet af Guds ord och
1 Jfr härmed Olavus Petri: En liten ingong j then helga scrifft,
svaret på frågan »Huad Messa är», cit. uppl. af Samlade skrifter, B II,
sid. 372.
2 Citatet efter Herman Lundström: Laurentius Paulinus Gothus, II,
Uppsala 1893, sidd. 192 f.
3 Se bl. a. exempel hans Samlade skrifter, Band II, den förut citerade
upplagan: Orsack hvar före Messan böör wara på thet tungomål, som then
menighe man forstondelighit är, sidd. 399, 401 och andra ställen; Then Svenska
Messan, sid. 413 o. s. v.
4 Orsack hvar fore Messan o. s. v., sid. 403.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
