Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. GIEROW
i en sammanträngd lagparagraf erhållit förklaring. Det har ledt
mina tankar till ett af bihangen i Luthers Enchiridion: »Wie ein
Hausvater sein gesinde söl leren Morgens vnd Abends sieh segenen»,
som i den första kända svenska öfversättningen, hvilken nästan
ordagrant öfverensstämmer med den 1572 tryckta, återgifves
sålunda: »Huru man skal lära vngt folk signa sigh om affton oc
morgon». Det heter där: »När tu vpstår om morgonen, skalt tu
slå thet helgha kors tekn för tigh och säya. I nampn Fadhers och
Sons och thens helghe Andes.–Om afftonen när tu gåår til
seng, skalt tu slå thet helga kors tekn för tigh och säya.–. »*
Gå till kors vore då liktydigt med att gå till sin enskilda
morgon-och aftonandakt, till hvilken korstecknet ansågs böra höra.
Tolkningen af uttrycket såsom betecknande enskild andakt i motsats
mot offentlig gudstjänst synes mig också vara den tanke, som
ligger bakom det misstydda »gå hvarken till kors eller kyrka».2
Förbindelsen kors och bön är flerfaldig. Man jämföre
»Kors-och Bönvecka» i Luthers Kyrkopostilla, evangeliiutläggningen på
Femte sönd. efter påsk eller Bönsöndagen.
Vår främste kännare af den lutherska lilla katekesens historia,
nu aflidne domprosten Herman Lundström, som haft
tillfredsställelsen kunna referera sin definitiva seger i den omtvistade
frågan om tidpunkten för vår första svenska öfversättning af
Catechismus minor, sedan nu i Helsingfors en dylik anträffats
med tryckåret 1567, yttrar härom: »I själfva verket tyda många
tecken på att Luthers Enchiridion varit känd, älskad och
brukad i Sverige redan på 1540-talet och i början af 1550-talet
(Den förut omtalade märkliga Catechismus-bönboken från år
1553 är i detta hänseende ett intressant vittnesbörd) ».3 Nu äro
Svenske Sjö-Rätt och Skjeps Articklar Anno 1570 har textformen »gå till
CÅuor». Hvarje tvifvel häfves af den i Aschanei kopiebok intagna
upplagan af sistnämnda artiklar, där det rent ut heter »gå till Chcrum ».
1 Citeradt efter Herman Lundström: Historisk-kritisk utredning
ang. Luthers lilla katekes, Stockholm 1917, sidd. 314 f. — Angående
korstecken i den svenska kyrkan efter reformationen, se Or,avus Petri:
Samlade skrifter, Then Swenska Messan, förut citerade uppl. Band II, sid. 411.
Uttrycken »signa sigh» och »slå thet helgha körs» utbytas i Andreas
Gutter-witz’ katekesupplaga 159.3. Se Otto Tiieding: M. Luthers lilla katekes i dess
tidigaste svenska dräkt i Kyrkohistorisk Årsskrift, 10 årg. 1909, sid. 51.
2 Jfr noten å förra sidan.
3 Herman Lundström: Doktor Martin Luthers Enchiridion i dess
tidigaste kända svenska dräkt, Uppsala 1915, sidd. 53 f. Jfr o. a. a. af
densamme, sid. 304.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
