Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA Mil,ITÄRKVRKOVÄSENDETS HISTORIA
1 35
den tyska editionen, jämväl den i Bureiska samlingen innehållna, en
återspegling af ett kyrkligt medvetande, för hvilket »die Litaneij oder
dz Gebett» utan predikan kunde utfylla en offentlig andaktsstund.
Hafva nu dessa gudstjänster, om hvilka stadgas i Vasatidens
krigslagstiftning, varit själfständiga militärgudstjänster, eller hafva
de i regel korta föreskrifterna på denna punkt afsett truppernas
besök af församlingskyrkornas allmänna gudstjänster?
En jämförelse mellan föreskrifterna för flottan och hären i
detta afseende kunde kanske i viss mån tala för riktigheten af
sistnämnda alternativ. Det är onekligen påfallande, att de tidigare
sjöartiklarnas gudstjänststadganden äga en annan karaktär än
krigsartiklarnas. Alla närmare föreskrifter rörande själfva
gudstjänsternas beskaffenhet, prästerskapets predikoskyldighet m. m.
äro förbehållna åt de förra. I de senare åter talas i sådan form om
dessa ting, att obestridligen utrymme lämnas för den möjligheten, att
inga särskilda gudstjänster afsetts.
De mera detaljerade föreskrifterna rörande gudstjänster vid
flottan äro dock i sig förklarliga. Då arméns gudstjänster och
själavård sannolikt i tillämpliga hänseenden följt vedertagen ordning
inom kyrkan i gemen, har krafvet på närmare utformade
bestämmelser här icke gjort sig kännbart i samma grad, som då det gällt de
under mera säregna förhållanden arbetande skeppsprästernas gärning.
I den följande tiden utjämnas alltmer skillnaden i typ mellan
sjö- och krigsartiklarnas stadganden.
För frågans klargörande har den iakttagelsen ett visst värde,
att endast ett fåtal präster vid armén påträffas i aflönings- och
mönsterrullorna från Gustaf Vasas tid, och dessa först under hans
senare regeringsår. Förefintligheten af särskilda militärpräster
kan ej med visshet konstateras förrän 1556, och då möta de i så
ringa antal som 4.1 Häraf följer emellertid icke utan vidare, att
dessförinnan gudstjänsterna sammanfallit med
församlingsgudstjänsterna, hvilket af lokala och militära skäl ofta måste hafva varit
omöjligt. Utan tvifvel har det förhållit sig så, att tillfälliga krafter,
särskildt före 1556, lånats från det vid församlingarna fästa
prästerskapet för att vid behof göra tjänst vid armén.
Gustaf Vasas gårdsrätt af den 5 mars 1544, som gäller också
borgläger och inkvarteringar, förutsätter dock säkerligen
gudstjänstbesök i förläggningsortens kyrka. Samma förhållande torde, så
långt det af praktiska skäl varit möjligt, hafva varit rådande till
1 Jfr sid. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
