Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILITÄRKYRKOVÄSENDETS HISTORIA I 1()
öfver hufvud taget, var angelägen om att ifrån sitt hof aflägsna alla
i detta afseende tredskande element. Principiell obenägenhet mot
dylikt straff låg icke för Karls lynne.
Detta framgår bl. a. af krigsartiklarna från 1599, som ålägga
den försumlige att »sittia dagb och nat i järn och hechtellsse och ätha
waten och brödh, eller och giffua the fatigha (huar dagh) twå öhre
i Gudz nampn>>. »Huar dagh», som finns i det s. k. konceptet,
betyder enligt de tyska öfversättningarna »iedesmal» eller enligt
den Bureiska handskriften »so mannige reisse als er sigh vörsumet».
Dessa bestämmelser kompletteras i viss mån av Karls tyska
»Ordnung fürs General Gewaldiger und Regements Profossen», punkt
13: »Es sollen alle Regiments und der Cavalleria Profossen wenn
chorus oder predigt gehalten wird, wie auch wann die trummel
des Zappes zuzuschlagen gerühret ist, in ihres quartier Vmbgehen,
da das iemand befunden wird, so sich weiter Zappens über
gesche-hens gebott gelisten lieffe, so soll der selbige von dem Gener.
Gewaldigen wegen seines Vngehorsams nach den zehenden punct
Unser Kriegesarticull zur straffe gezogen werden, olin allein das
es solches mit erlaubnis thete, oder einen kranken etwas folgen lieffe».1
För hertigdömet har Johan af Östergötland i de annars med
fadrens motsvarande lagstiftning rätt nära öfverensstämmande
krigsartiklarna upptagit ur farbroderns stadganden fängelsestraff
för gudstjänstförsummelse såsom det primära, böter till de fattige
såsom ett alternativ, men ersätter det fixerade bötesbeloppet med
det obestämda »någott i Guds nampn».
För den uppkastade frågan om militärgudstjänsternas samband
med församlingsgudstjänsterna torde en jämförelse mellan de
militärkyrkliga och allmänkyrkliga bötesbestämmelserna för
försummade gudstjänstbesök vara belysande. De genomgående
olikheterna häruti — alltifrån Gustaf Vasas gårdsrätter ocli Erik
XIV:s krigsartiklar å ena sidan samt Acta ecclesiastica 1554 å den
andra — peka på det nyss på annan väg uppnådda resultatet, att
åtminstone från Gustaf Ls senaste regeringsår, då just särskilda
fältpräster uppträda, militärens gudstjänster icke i regel varit
identiska med församlingsgudstjänsterna.
Söka vi nu öfverblicka detta vidlyftiga, delvis rätt enformiga öfverblick.
material af religiösa och kyrkliga föreskrifter, sådana dessa vuxit
1 Samlingen »Krigsartiklar » i RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
