- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
140

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. GIEROW

fram inom ramen af den tidens militära lagstiftning, finna vi, att
på basis af de medeltida gårdsrätterna, som dock själfva saknat
föreskrifter af detta slag, reformationstidens militärlagstiftning
byggt vidare. Dess gårdsrätter, hofartiklar, sjöartiklar och
krigsartiklar, hvilka grenar af lagstiftning stundom icke hållas i sär,
införa dessa religiösa moment uti en, i stort sedt, växande
utsträckning. Sjöartiklarna af 1535 blifva af konstitutiv betydelse och
introducera för första gången religiösa och kyrkliga synpunkter i
denna lagstiftning, som sedan i regel uttryckligen sättes in under
sådan synvinkel, ett för svensk militärlagstiftning i den tiden
tämligen egenartadt förhållande. I utlandet har samtidigt denna
synpunkt i motsvarande fall sällan nått utöfver förbud emot och straff
för Guds namns missbruk.

Från dessa sjöartiklar är lätt påvisbar en ganska stark inverkan
på 1544 års gårdsrätter, hvilka åter i sin ordning i mycket satt sin
prägel på 1545 års krigsartiklar och dessas efterföljare.

Ur dessa tre grundläggande aktstycken utvecklar sig sedan den
följande militärkyrkliga lagstiftningen på de trenne linjer, som dessa
angifva, under stadig växelverkan och med upptagande af allt flera
moment ifrån parallellerna. Sjöartiklar och gårds- (resp. hof-)
artiklar äro i regel det primära i förhållande till krigsartiklarna,
hvilkas form mer och mer stereotyperas och med Erik XIV:s
sjö-artiklar 1566 går öfver på de kyrkliga statuterna för flottan. I flera
afseenden är det sistnämnde konung, som satt sin stämpel på den
följande lagstiftningen inom detta område. Alla svenska
krigsartiklar för den svenska krigsmakten före 1621 äro, ej minst till sina
kyrkliga delar, starkt beroende af hans krigsartiklar, både till
uppställning, uttryckssätt och innehåll, och dessa i sin ordning gå
tillbaka till Gustaf Vasas utvidgade gårdsrätt och krigsartiklar.
Grundläggare är alltså jämväl här den store riksbyggmästaren.

Krigslagstiftningens historiska upprinnelse i den halft privata
gårdsrätts- och hofartikelslagstiftningen är förklaringen till att
densamma i den följande utvecklingen får sin plats inom konungens
ekonomiska och administrativa lagstiftnings råmärken, hvarigenom
också den militärkyrkliga lagstiftningen, låt vara, att den utvecklar
sig i viss anslutning till den samtida kyrkliga och själf på denna
åtminstone indirekt utöfvar inverkan, kommer att erhålla sin
säregna prägel.

Särskildt under periodens förra clel koncentrerar sig intresset
för den militära själavården ensidigt på de inhemska trupperna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free