Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
A. GIEROW
var en betydande svensk här1, som församlades på ej mindre än
148 större och smärre fartyg2, färdig att afsegla till Livland.
I Johan Burei dagbok3 för den 8 juli 1621 heter det:
»Löger-dagen 4 pom. redh konung Gustaf Adolf af Slottet Stockholm till
Elghssnabben». I sin Sveriges Historia under Gustaf II Adolphs
regering, 1, låter Abraham Cronholm oss få del af hvad som
tilldragit sig i Elfsnabben under de närmast följande dagarna.4
En stark storm uppstod. Örlogs- och fraktskeppen hindrades
komma fram till Elfsnabben, och under detta dröjsmål utfärdade
konungen därstädes från lägret sina krigsartiklar, hvilka varit af
omätlig betydelse för anda och organisation inom de arméer, som
skapat och kämpat för Sveriges storhet.
Krigsartiklarna upplästes först af rikskanslern för alla
trupperna, 9 regementen fotfolk och 10 kompanier ryttare, hvilka den
13 juli på Årsta ängar voro uppställda »i full bataille». Två dagar
senare förelästes samma artiklar för tre regementen i sänder, och
lofvade hela »fältet» under edlig förpliktelse att ställa sig deras
föreskrifter till efterrättelse.
Att af denna relation utaf förloppet af julidagarna 1621 draga
den slutsatsen, att Gustaf II Adolfs nya krigsartiklar skulle vara en
frukt enbart af den stormiga väntetidens arbete, vore förhastadt.
En undersökning af förefintliga aktstycken ger oss en i det stora
hela ganska klar bild af deras tillkomst och visar oss, att ett mycket
noggrant förarbete legat till grund för den slutgiltiga redaktion,
som är daterad den 15 juli.
Uppgiften om konungens personliga insats i detta arbete
bestyrkes af tvenne i Riksarkivet bevarade autografer af hans hand,
utgörande två ofullständiga utkast till dessa krigsartiklar, det ena
innehållande en fullständig första redaktion af militärkyrkoordningen.
Det vore redan i sig otänkbart, att ett så vidlyftigt arbete som
dessa krigsartiklar, som fördela sig på ej mindre än 150 §§, skulle
hafva framkommit utan samband med och hänsyn till tidigare och
1 Johannes Loccenii Hist. Svec. L,ib. VIII (år 1676), sid. 536: bene
armata classe, & viginti millibus (quidam viginti qvatuor millia faciuut).
2 Jfr Gustaf Björijn: Johan Bauer, Del. 1, Stockholm 1908, sid. 46.
3 Anteckningar af Johannes ThomÆ Agrivuvt.Ensis BurEUS,
Samlaren 1883, årg. IV, sid. 74.
4 Anf. a., Stockholm 1857, sid. 374 f.; jfr J. Halzenberg: Svea Rikes
Historia under konung Gustaf Adolf den stores regering, IV bandet, sid.
934. Relationen går tillbaka till Loenbo.ms Hist. Archiv, 2 st. »De
expugna-tione civitatis Rigensis», epist. IV.
[-Krigsartiklarna utfärdas.-]
{+Krigsartik-
larna utfär-
das.+}
Källor och
förebilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
