Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. GIEROW
och andre godlie, förståndighe män öfwersedd och förbättret och
af meenighe Rijksens ständer wedertaghin och ali påwisk
willfa-relse aldeeles uthslutin, hwilket medh thet första, om Gudh wil,
skee skal.1 Men så skedde icke. Förslaget till kyrkobalk vardt
aldrig mer än ett förslag, och samma öde drabbade försöken af 1608
och 1619 att få till stånd en kyrkolag.
År 1561 hade stadgats, att inga beläten borde lidas i kyrkan
utom krucifixet och altartaflan.2 Förbudet upprepades 1562 med
hotelse om konungens vrede öfver dem, »som icke ville samma
trästockar, beläten och afguderi utrota », och biskoparna skulle strängt
bestraffa de präster, som sådant afguderi i sin församling lida och
endels samtycka. Vidare förordnades förbud mot mässor utan
nattvardsgång och mot helgon tjänst, i samband hvarmed aflystes alla
altaren utom ett, vid hvilket den heliga nattvarden skulle firas. Flera
altaren leda till afguderi och »skole mot ali gensäjelse utdrifvas».
Till förbudet mot afguderi anknytes förbudet mot olika former
af vidskepelse. 1571 års kyrkoordning förbjuder flera vidskepliga
sedvänjor vid gudstjänsten. Om en del af dessa säges väl, att de
redan voro aflagda, men deras omnämnande visar dock, att de
åtminstone icke voro glömda. Till sådana kyrkoseder hörde
kyrkobildernas klädande under fastan, rökande och knäfall för dem,
korsets nedläggande och upptagande vid påsktiden, kringbärande af
beläten, monstranser, vigilier för de döda o. s. v. I Nova ordinantia
hänföres till crimina notoria bl. a. att »4. Affguderij bedriffua.
—- — 7. Wmgå medh wijdskepelse»3, och i 1619 års kyrkolag-
förslag räknas »Afgudedyrkare,–Spåmän, Trvlkarlar, Swart-
konstighe, löfiare och signare » till sådana, »som effter långh sedwenio
pläga komma vnder vppenbara skrift ».4 Belysande i denna fråga är
ej minst nyssnämnda lagförslag. Sålunda heter det där: »Huarföre
skole och ali öffverflödighet och synnerligha the Beläte, ther
enfaldigt och wantroghet folk pläghar löpa till, taghes bortt aff
wäg-hen, och folkett här om warda flitelighenn förmanat, att the sådana
fåfengio, widh Gudz grymma wredhe och hembd til görendes,
öffuer-gifua–. Man skall och tagha sigh whara för alt annat misbruk
1 Efter E. El JÄDERHOLM: Om norrländska kyrkostadgar (Kyrkohistorisk
Årsskrift 1911), sid. 8.
2 L. A. Anjou: Svenska kyrkans historia från Upsala möte år 1593,
Stockholm 1866, sid. 132.
3 Kyrko-ordningar och förslag dertill fore 1686, 1 afd. Stockholm 1872,
sid. 253.
4 Ibm sid. 428.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
