Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK A MI I.ITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 213
vid de nybildade regementena det förgångna, då det kunde ske, att
man ibland till innehafvare af de »oroliga» beställningarna ibland
måste utse »flere icke väl kända prestmän–till predikanter
vid fänikorna ocli andra tvingades genom lottning att vid desamma
tjenstgöra1». Krigsprästerna torde i detta afseende icke hafva stått
lägre än prästerskapet i gemen vid den tiden. 1571 års kyrkoordning
stadgade för präster, som »öffua sigh j dryckenskap» m. m.
suspension från ämbetet2, hvilken bestämmelse jämte tillägg af straff
»medh proban» upprepas i 1619 års kyrkoordningsförslag.3 Särskildt
påfrestande för prästerskapets nykterhet ansågos tydligtvis
prästmötena vara. I sistnämnda lagförslag finner man nödigt stipulera,
att »Hwilken prästman som tå dricker sigh drucken, och i så måtto
gör sig oskickeligh, eller eliest försummar komma tillstädhes, han
skall medh proban etc. straffat warda»." Om prästers bestraffning
för dryckenskap tala ock de. nyssnämnda Strängnäs’ konsistorii
protokoller 1625—38.5 Dock säger det sig själft, att sådan förseelse,
så framt den, såsom på denna punkt i militärkyrkoordningen
förut-sättes, medfört tjänsteförsummelse, måste hafva ansetts vara
begången under betydligt försvårande omständighet.
§ 9. Bestämmelserna om predikodagar afvika delvis från de i
1599 års krigsartiklar för krigsmakten lämnade. I de sistnämnda
var följd samma norm som i 1571 års kyrkoordning med dess
föreskrift för städerna om predikan — utom på sön- och helgdagar —två
söckendagar i veckan —hvilken ordning gick igen i kyrkolagförslagen
från 1608 och 1619. Gustaf Adolf nöjer sig däremot i sitt utkast till
militärkyrkoordning, liksom de nämnda förslagens ordning för
landsbygden, med en veckopredikan. Så ock AO och de följande
redaktionerna. Signal till predikan gifves i samma form som till korum.
Angående såväl korum som predikan lämnas ytterst intressanta
upplysningar af Johannes Botvidi i hans Agenda Ecclesiastica
in Castris Sveticis, för hvilket arbete i annat sammanhang
redogöres.
1 Alfred Fredenberg: Anteckningar rörande det svenska indelta
infanteriets uppkomst och utveckling, Stockholm 1883, sid. 162, där citatet är
anfördt, dock utan angifvande af källan, som jag för närvarande icke känner,
och hvars tillförlitlighet jag därför saknar möjlighet att kontrollera.
2 Kyrko-ordningar o. s. v., sid. 138.
3 Ibm sid. 524.
4 Ibm sid. 523.
5 Den 13/3 1616, 14/„ 1627, °/i2 1631, "/12 163Ö enl. herman lundström:
Laurentius Paulinus Gothus, I, II, Uppsala 1893, sid. 323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
