Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK A MI I.ITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 217
korrigerar alltså konungen såsom kyrkans summus episcopus
biskopens utnämningar. — I viss mån kompletteras och justeras
den gamla ordningen af Sigismunds försäkran angående religionen1,
i hvilken bl. a. stadgades, att vid tillsättning af präster kapitlets
råd och samtycke skulle af biskopen inhämtas, hvilket stadgande
afspeglar sig i domkapitlens följande praxis och i formæ consistorii.
Väl heter det i samklang med 1619 års kyrkolagförslag i Biskop
J. Rudbeckius’ Kyrkio stadgar för Westerås stift2, kap. XI (Om
biscopar), mom. 9: »Så hörer och thet till biscopens embete, at
han vthi sitt stifft ordinera och lagha skall medh prester och
annat, hwad ther behöfwes». Men i kap. XVIII (Om capitel eller
consistorijs ecclesiasticis), mom. 11 modifieras detta stadgande
sålunda: »Om nogot gäld, kapplanstienst eller scholaembete
blif-wer löst, tå skal vthi capitlet wälias een tienligh person i stadhen
och med theras samtyckio, som widkommer, sättias ther till igen ».
I ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus’ forma consistorii för
ärkestiftet3, kap. IX, mom. 5, hänföras »kyrkieheerdars waahl
och tillsäij elsser» under konsistorium, så ock i biskop Olof
Laure-lius’ forma consistorii 1649", VII, mom. 2, där under dess
forum ligger att »sättia them (presterna) til och från embetet,
förordna them med församblingens samtycke til sina wissa lägenheter,
rum och ställe». Sålunda komma domkapitlen att med biskopen
dela tillsättningsrätten, men ännu är på denna punkt gränsen mellan
biskopens och kapitlets befogenhet icke skarpt uppdragen.
Beträffande de lägre krigsprästerna, de s. k. gemene
predikanterna eller kompaniprästerna, om hvilkas antagande är stadgadt
i § 15, anställas de af hof vitsmännen, dock endast med öfverstens
och konsistorii samtycke. På denna punkt visar sig å ena sidan,
hur flytande gränsen ännu var mellan biskopens och domkapitlets
ämbetsbefogenhet, å andra sidan en viss obestämdhet i fråga om
funktionernas fördelning mellan hemortens domkapitel och
fältkonsistoriet. I krigsartiklarna, som här i främsta rummet lagstifta
för armén i fält, torde konsistorium vara liktydigt med fältkon-
1 Ang. dokumentets tvifveJaktiga värde se dock A. T. Hammar,
o. a. a. sid. 113.
2 Utgifna af Herman Lundström (Skrifter, utgifna af Kyrkohistoriska
föreningen II: 1), Uppsala 1900.
3 Tryckt af Hjalmar Holmquist: De svenska domkapitlens förvandling
till lärarekapitel, Uppsala 1908, bilagorna, sidd. 12 ff.
1 Tryckt därsammastädes sidd. 23 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
