Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8 2 A. GIEROW
punkt och i viss mån modell för de tyska konsistorier, som efter
reformationen uppträda i de tyska landskyrkorna med rörelsens
moderland, Sachsen, som förebild. Emellertid blefvo dessa
konsistorier hvarken fortsättning af eller ersättning för domkapitlen.
»Domkapitlet var en rent kyrklig institution, som vid biskopens sida och
under hans ledning utgjorde kyrkans organ för stiftsstyrelsen;
konsistorierna blefvo från början ett statens organ, ett af landsfursten
tillsatt kollegium af andlige och världslige, som handhade hans
landsherrliga kyrkoregemente.»1
Trots detta och genom förmedling af de i Tyskland under
1500-talets senare hälft resande svenska kyrkomännen blef dock i vårt
land snart nog den förvillelsen allmän, att domkapitel och
konsistorier voro identiska, i hvarje fall att de senare voro de naturliga
arftagarne af de förra.
»Konsistorium» torde i svensk litteratur första gången möta
i Nova ordinantia ecclesiastica af 1575, then siette articlen, XIIII,
där det heter: »Vppå thet att the saker, som höra till Jurisdictionem
Ecclesiasticam, huilke wel månge och åtskelelige ähro, och
vnder-tijden selsamme fall innehålla, motthe thes bettre och snarare kunna
bliffua affhandladhe, och en god och Christeligh Politia Ecclesiastica
therigenom her i Rijket, så well i lärdomen som i vtuertes Disciplin,
bliffua wprettat och widh mackt hållen, så acktar man thet godt
och nyttigt wara, att itt Consistorium Ecclesiasticum motte her
i Stockholm wprettat bliffua, och ther til sampt medh Bisperna
förordnas gamble, gudfruchtige, lärdhe och förfarne män, [thee] ther
een eller två reesor om åårett eller och offtare, ther som synnerligitt
fall så kreffde, kunne komma till hopa, the saker som kunna
förekomma til at förhöra, öffueruäga, betenckia och affhandla. Ther
som någor wore antingen ex politicis eller Ecclesiasticis personis,
som hade någon tuiffuelsmål in doctrina eller i annor fall, som höra
til Consistorium Ecclesiasticum, ther om the vilia bespöria, them
skulle thet wara frijt att göra.»2
Här är det emellertid icke fråga om någon sammanblandning
med eller något ersättande af den gamla domkapitelsinstitutionen.
Det gäller i stället upprättande af en kyrklig öfverstyrelse af samma
slag, som förberedelsevis bebådats redan 1539 och 1540 af Gustaf
1 Hjai,mar Holmquist: De svenska domkapitlens förvandling till
lärarekapitel, Uppsala 1908, sid. 54.
2 Kyrko ordningar o. s. v., sidd. 263 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
