Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8 2
A. GIEROW
fullmakt, och som han ej vore obenägen gå prästerskapets önskan
till mötes, borde den för granskning inlämnas i konungens kansli.
Prästerskapet afsåg alltså vid detta tillfälle en sanktion af 1608
års lagförslag. År 1617 vid riksdagen i Örebro begärde prästerskapet,
att den på Karl IX:s befallning öfversedda kyrkoordningen på nytt
måtte revideras, och att konungen måtte stadfästa och genom
ärkebiskopen i konungens namn och på prästerskapets bekostnad låta
trycka densamma.
Detta förslag, som här tidigare ofta omnämnts, utarbetades af
ärkebiskop Kenicius och biskopen L. Paulinus Gothus i Strängnäs,
konungens hofpredikant J. Rudbeckius, biskoparna i Linköping
J. Kylander och i Växjö Petrus Jonæ samt förelåg 1619, men erhöll
aldrig konungens stadfästelse.
Lundström påpekar1, att Gustaf Adolf i sin konungaförsäkran
»icke blott i vissa nämnda, i förslaget oieviderade punkter förbinder
sig till 1571 års, kyrkoordning, utan ock uttryckligen refererar sig
till »then öfwersedde kyrkieordning», som han lofvar låta utgå från
trycket, alltså 1608 års förslag. På samma ställe anföres en
anteckning af Paulinus själf i början af detta förslag i den von Engeström
-ska samlingen: »K. Gvdstaff Adolph refererer sigh på thenna
Kyrckio-ordningen in Adsecuratione Nykopensi Anno 1611».
Öfver hufvud taget, är det af intresse att kunna fastslå, att
Gustaf Adolf i militärkyrkoordningen utan vidare sanktionerar
kyrkoordningen som en lag, efter hvilken det nya konsistoriet har
att döma. Med hänsyn till Gustaf Adolfs angifna ställning till 1608
års förslag är möjligt, att han afsett detta eller, hvilket 1621 låg
ännu närmare till hands, dess senare bearbetning af 1619.
Hänvisningen till fältkonsistoriets likaberättigande med hvarje
annat konsistorium i militärkyrkoordningens § 14 återkommer
sedermera i nästan samma form i instruktionen för Consistorium aulicum
den 28 juni 1681, där det heter: »Konl. M:tt förunner och tillägger
det Consistorio Aulico den samma rätt och myndigheet, som andra
Consistorier i Rijket».
Gustaj Adolfs jältkonsistorium innebar alltså en tillfällig, i
krigstid existerande utbrytning af ali till armén hörande personal ur den
normala kyrkliga jurisdiktionen. Det är i sitt slag det första, men
vinner i denna sin princip efterföljare: först och häraf oberoende i
det katolska Österrike, där på Ferdinand III :s begäran påfven Urban
VIII genom bref af den 18 september 1643 för den österrikiska ar-
1 Laurentius Paulinus Gotlius, I, II, Uppsala 1893, sicl. 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
