- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
183

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA MIUTÄ R K Vk KO VÄSENDETS HISTORIA 183

mens vidkommande utbröt denna jurisdiktion och lade densamma
under kejsarens biktfader för den tid, krigstillstånd varade.1
Härmed torde jämföras äldste hofpredikantens själfskrifvenhet såsom
preses i fältkonsistoriet enligt Gustaf Adolfs militärkyrkoordning.
Det förut omtalade brandenburg-preussiska fält- och
krigskonsistoriets kyrkorättsliga ställning blef af i princip enahanda natur.

Det svenska fältkonsistoriet var ett consistorium purum i
motsats till det brandenburg-preussiska, om hvars organisation redan
är taladt.

Konsistoriets kompetens gällde, i allmänhet taget, att öfva
domsrätt i alla till forum ecclesiasticum hörande mål. I
militärkyrkoordningen specificeras följande sidor af dess verksamhet:

1) afgörande i de fall, då gäckeri med gudstjänst, Guds ord och
sakramenten är att hänföra till »blasphemia» (§3);

2) »advis och betänckiande» i sådana fall till ledning för
dödsdom (§ 3), som naturligtvis afkunnades af världslig domstol, de
öfver- och underrätter för armén, som infördes genom 1621 års
krigsartiklar: kyrkans dom finge ju icke gå på någon människas lif,
lekamen, gods eller ägor, en princip, som dock i vissa fall icke
tillämpades;

3) förmaning första och andra resan af präst, som beträdts med
dryckenskap och på den grund försummat hålla korum (§ 8);

4) enahanda förfarande mot präst eller soldat, som utan laga
förfall försummat predikan (§9);

5) vill höfvitsmän hafva »gemen präst» antagen för sitt
kompani, hänskjutes frågan — utom till öfversten — till konsistorium,
utan hvars medgifvande sådan anställning icke får äga rum;

. 6) ingen krigspräst får afsättas, »vthan han aff Consistorio
vdugse och owärdigh befinnes» (§ 15);

7) konsistorium har att döma om präst, som är »vitios vthij
Lärdom eller Leffwerne».

För jämförelses skull hänvisas till den tidens formæ consistorii.’2
Af särskildt intresse härvid är den af Holmquist aftryckta Johannes
Botvidis Forma consistorii 1627 för de svenska eröfringarna i
Preussen, för hvars tillkomst han redogjort.3 Det förhåller sig nämligen

1 Joseph Freisen: Das Militär-Kirchenrecht in Heer und Marine des
Deutschen Reiches, Paderborn 1913, sid. 9.

2 Se bilagorna till den förut citerade afhandlingen af Hjalmar
Holmquist: De svenska domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571—1687,
Uppsala 1908.

3 Anf. arb. sidd. 59 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free