Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
i teologien införd, som kallas examen attestationis. Det är
högst billigt, att alla de, som studera teologi, innan de löpa fram
och hålla predikningar i kyrkorna, förut underkasta sig denna
examen». Sådana examinander måste ha varit flitiga åhörare af
föreläsningar m. m. samt i hela tvenne år ha vistats vid
akademien. (SCHREVELIUS a. a. sid. 103). Denna examen skulle
ådagalägga vederbörandes framsteg i loci communes och biblen,
»efter hvilka sammantagne bedömandet rättar sig» (ib.). Den
synes lia varit af lägre valör än prästexamen inför domkapitel,
eftersom den var ämnad att förekomma, redan innan en studerande
börjat »löpa fram och hålla predikningar», samt fordringarna
äro så pass obestämdt angifna. Den var ju f. ö. ej obligatorisk
utan blott en »billig» fordran. Hurudana dessa olika
fakultetsexamina varit, låter sig numera ej fastställa, då teologiska
fakultetens examensprotokoll för större delen af I/CO talet äro
förkomna.
Det är klart, att ett teologiskt universitetsstudium med så
lösa bestämmelser icke skulle uppgå i direkta präststudier på
samma sätt, som hvad t. ex. i och med 1831 års examensreform
blef fallet. — Villigheten att besöka föreläsningarna i teologi
kan nog också sättas ifråga. Äfven på andra tider har ofta
det, som samlat kring föreläsniiigskatedrarna, mer än de
studerandes egen kunskapstörst varit det hotande perspektivet att i
examen fä stå öga mot öga med en examinator, beredd att
hemsöka de skolkandes pliktförsummelser. Men behöfde en
föreläsare i teologi icke vara detsamma som en examinator, kan
man göra sig en föreställning om graden af hans
attraktionskraft; undervisare, som uppsöktes för sin egen skull, lia, hvad
1700-talets teologiska fakultet i Lund angår, blott varit enstaka
företeelser. Som motvikt mot skolkningsbegäret verkade dock
den tidens starka akademiska disciplin; uteblifvandet skulle noga
öfvervakas af föreläsarne själfva, och kontrollföreskrifterna
påminna i mycket om dem, som i våra dagar gälla för skolorna.
Men förmodligen har det gått i Lund som i Upsala, att
kontrollen ej blef lika stark i verkligheten som på papperet
(ANNERSTEDT, a. a. III, 2, sid. 154 ff.).
Så som föreskrifterna i öfrigt äro formulerade, kan man
ifrågasätta, huruvida en koncentration på enbart teologiska
föreläsningar ens ingått i själfva undervisningsplanen. De
studerande, hvilkas föreläsningsbesök man noggrannast kunde be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
