Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
och mindre profeterna. Behandlingen af resp.
gammaltestamentliga skrifter med undantag för genesis, psaltaren och de större
profeterna borde ej taga mer tid an "ett år (ib. sid. 115). Den
fjärde teologen skulle klockan 3 e. m. läsa öfver loci teologici
eller trons artiklar, de första tvenne åren efter den rätta
församlingens allmänna trosbekännelse och i synnerhet den
Augs-burgiska, som på Upsala möte blifvit vedertagen, och de
följande tvenne eller högst trenne åren efter någon i landpt
antagen författares loci teologici tillika med de förnämsta
religions-tvistigheterna. Samtliga professorer ägde skyldighet tillse, att
de studerande, som till teologiska föreläsningar sig anteckna
låtit, lägga god grund uti språken, i synnerhet hebreiskan och
grekiskan. Att framhålla latinet var öfverflödigt, då professorerna
i filosofiska fakulteten samtliga hade skyldighet att föreläsa på
god latin (ib. sid. 131), och då det väl var otänkbart att
absolvera en universitetskurs utan att ha bevistat och uppfattat ett
antal sådana. —
Redan den knappt tillmätta tiden för resp. kurser måste
ha tvingat föreläsarne att i allt väsentligt hålla sig på det
elementära området. Att slutbehandla kyrkohistorien på en del
af tre års föreläsningar, loci communes på två år o. s. v.
medger föga mer än rena grundlinjer, och till på köpet ganska
kortfattade sådana. När härtill kommer plikten för de studerande
af alla fakulteter att (hvarje termin?) afhöra åtminstone en
föreläsning i teologi, och föreläsningarna i detta ämne således måste
vara begripliga äfven för icke-teologer, inses lätt, att
möjligheterna till en mera grundlig behandling af teologiska spörsmål
varit väsentligen kringskurna. Den teologiska undervisningen
tycks ha varit tämligen säkert förankrad vid kompendiestadiet
och anlagd efter måttet af hvad den tidens studenter äfven utan
att inrikta sig på speciellt prästerliga studier kunde fatta. Ett
undantag utgjorde naturligtvis de exegetiska föreläsningarna,
åtminstone till ett visst mått. Men i motsvarande grad lyste
studenterna med sin frånvaro. ANNERSTEDTS uppgift härom
(a. a., II, sid. 185) äger med ali sannolikhet sin tillämplighet äfven
med afseende på Lund.
Man kan säkert antaga, att 1686 års kyrkolagstiftning såväl
som 1666 års universitetskonstitutioner afsågo att bringa större
reda och grundlighet in i prästbildningen. A andra sidan
välmeningen nog ej att åstadkomma något alldeles nytt i jäm-
Kyrkohist. Årsskrift 1917. 17510 l6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
