Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
teoretiskt-teologiska kunskapsfordringar kommo den tiden lätt
att gå hand i hand (jfr nedan J. Svedberg). Fram emot midten
af 1680-talet synas förhållandena t. o. m. ha allmänt försämrats.
Kgl. Maj:t måste 1685 utfärda en cirkulärskrifvelse till rikets
biskopar och superintendenter med befallning att noggrant
rannsaka om alla prästers lärdom, duglighet och välförhållande,
på det att de, som icke voro skickade till predikoämbetet, måtte
därifrån aflägsnas, och inga andra ordineras till präster än de,
som vid vederbörlig examen ådagalagt tillfredsställande
kunskaper (J. Helander, Haquin Spegel, sid. 143). Läget var
vid denna tid sådant, att t. o. m. den nya kyrkolagens
bestämmelser mycket snart befunnos otillräckliga. 1693 påbjöd Kgl.
Maj:t, att hvar och en vid ansökan om pastorat skulle
examineras, oansedt han förut vid ordinationen examen undergått.
Såsom motiv hänvisas därpå, att de, som en gång blifvit präster,
lade studierna åsido (CavallIN, Lunds stifts herdaminne I, sid.
105). Det är tydligt, att de bestämmelser, som gruppera sig
kring den 1686 genomförda uniformeringen, åsyfta långt mer en
uppryckning än en kodifiering af status quo. Det torde också
vara åtminstone sannolikt, att denna skärpning anknyter till hvad
som genom exemplen från en Paulinus och en Rudbeckius visat
sig såsom möjligt att ernå, om ock fordringarna till en viss grad
nedprutats.
Den nya kyrkolagens prästexamensstadga och de på den
följande, kompletterande bestämmelserna betydde nog en
öfvergång till något bättre; men därmed var icke allt vunnet. För
att det hela skulle verka hvad det åsyftade, behöfdes ock en
mot dess innebörd svarande tillämpning, och detta vill i sin
ordning säga bättre organisatorer och examinatorer både bland
biskopar och domkapitelsmedlemmar. I verklig mening
tillfredsställande skulle den påbjudna kontrollen aldrig komma att visa
sig. Under alla förhållanden hade det tagit tid, innan en allmän
höjning af prästbildningen skulle kunnat göra sig märkbar. Men
yttre omständigheter lade hinder i vägen för en utveckling i
lugn och ro. Hvad som satts i gång afbröts genom Carl XII:s
krig. Det nödläge, som därigenom skapades, gjorde, att valet
mellan alternativen: prästbrist eller okunniga präster för det
mesta måste utfalla till det senares förmån. Först från tiden
omkring 1720 hade så pass stadga vunnits, att insikten om allt
det myckna, som kräfde ett ingripande, kunde göra sig åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
