Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
D. FEHRMAN
stone påmind. Ur Hj. nordins redogörelse för tidsläget må
några uppgifter meddelas. Förf. anser som regel, att
ordinan-derna före prästvigningen haft bakom sig någon vistelse vid
akademien. I Upsala prästvigdes 1724—30 20 magistrar och
98 ograduerade; i Växjö 1735—40 16 magistrar, 3 kandidater
och 31 utan akademisk examen (Några bidrag till
kapellaner-nas ställning i Sverige under förra hälften af 1700-talet, sid. 5).
I Upsala synas äfven skriftliga homiletiska prof ha ingått i
prästexamen; dessa prof bragte mången ordinandus på fall (ib.
sid. 8). nordins påstående, att kyrkolagen anbefaller sådana
skriftliga prof jämte de muntliga är enligt hvad jag kunnat finna
oriktigt; stadgandet i fråga upptar blott, att examinanderna
skulle af den bibliska texten förklara några hufvudspråk och
låta se, huru de därmed kunna sanningen stadfästa o. s. v. (se
ofvan sid. 230) och i Lund tycks detta ha skett i form af
muntligt förhör. Hvad det homiletiska profvet beträffar gällde här
från 1666 den föreskriften, att »på det att hvar och en må veta,
att en sacri ministerii candidat äger rättighet att söka en
prästlägenhet, skall han för missivs erhållande ifrån predikstolen i
den s. k. Klosterkyrkan hålla en predikan i närvaro af en
teo-logie professor, som efter predikans slut offentligen på latin
däröfver säger sitt omdöme» (schrevelius, a. a., sid. 103 f.). Någon
uppgift om andra skriftliga homiletiska prof i Lund har jag
icke någonstädes funnit, och ur protokollen låter det sig icke
ens afgöra, om den i konstitutionerna meddelade föreskriften
om predikoprof brukat följas eller ej. — I Upsala och Växjö
— de båda stiftsstäder, från hvilka Nordin hufvudsakligen
samlat sin statistik — ha examinanderna i stort antal inställt sig
med klena kunskaper. De svaga föllo hopvis i profvet. Att
under sådana omständigheter hålla på ett tillfredsställande mått
af insikter ens för ett approbatur har väl varit ogörligt. En
examinator, biskop Humble i Växjö, uttalade om en underhaltig
aspirant den förhoppningen, »att ban kan ju åtminstone lära sig
något af examen, och en svag broder skall man ej undandraga
sig» (nordin, a. a. sid. 8 och 9). Längre i resignation kan
en betygsättare svårligen gå. I ett memorial från 1731 från
några kapellaner i Göteborgs stift till riksdagen klagas öfver
en ofta nog förekommande mening, att man »läser snart och
lätt nog så, att man kan bli kapellan». Göteborgs konsistorium
förklarade som svar härpå, att det vore mycket strängt både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
