Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
män i något ärende inkallats till konsistorium eller själfmant
infunno sig där, måste de vara beredda att på stående fot
underkastas en examen rigorosum. Vid prästmötena anställdes
alltjämt examen med de yngre öfver den artikel, hvarom
syno-daldisputationen handlade; somliga af dem förordnades också
att deltaga i själfva disputationen (Nordin, Kapellanernas
ställning, sid. 87 f.). Naturligtvis har tillämpningen af denna praxis
kunnat växla högst betydligt. De tillgängliga uppgifterna om
dess iakttagande härröra från 1720—30-talen. Längre fram kan
man ju misstänka en viss afslappning. En annan sporre för
fortsatta prästerliga studier var utsikten till befordran. I ett
kgl. bref af 1693 liksom också i privilegierna 1723 stadgades,
att den enda (kongl, brefvet) och jämte lefvernet enda
(privilegierna) normen för tillsättandet af prästerliga tjänster vore
lärdomsmeriterna. För att domkapitlen skulle erhålla kännedom
om de sökandes kunskaper, infördes småningom den s. k.
pastoralexamen. Den förekom in praxi, långt innan någon
bestämd lag föreskref densamma. Enl. kgl. brefvet af d. 2 aug.
1693 blef den villkor för erhållande af regala pastorat; enl.
kgl. brefven af d. 19 dec. 1748 och d. 21 aug. 1786 utvidgades
1693 års förordning och gjordes gällande vid tillsättningen af
rikets alla pastorat. Den skulle förrättas i samma ämnen som
prästexamens teologiska del, och domkapitlen kunde, där de så
funno för godt, anställa sådana prof äfven med sökande, som
redan förut undergått samma examen. (Närmare uppgifter om
verkningarna af denna bestämmelse finnas i Nordin,
Kapellanernas ställning, sid. 89 ff.) nordin har funnit, att prestationerna
vid pastoralexamina afgjordt höja sig öfver dem vid prästexamina,
och detta öfverensstämmer ock med mina iakttagelser. I
synnerhet tyckes Haffenreffer ha blifvit flitigt studerad (Nordin). Så
vidt jag kunnat se, består emellertid skillnaden dem emellan
hufvudsakligen däri, att man af pastorandi kräfde utförligare
och grundligare redogörelser än af ordinanderna. I Lund kunde
t. o. m. pastoralexamen och prästexamen anställas samtidigt.
Frågorna i det ena och andra fallet skilja sig ej så synnerligen
mycket från hvarandra. Äfven den mera försigkomne
examinanden har fått ganska enkla frågor, men han har besvarat dem
fylligare och bättre; därutöfver har han fått rycka in, när de
yngre ej kunde göra besked för sig. Huruvida pastoralexamen
däremot förutsatte andra och större läroböcker än prästexamen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
