- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
253

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q

för dessa år ge vid handen. Skulle så verkligen ha varit fallet,
måste prästexamensväsendet i Lund ännu åren närmast efter
Linnerius’ död ha befunnit sig i den fullkomligaste oreda. (Det
är ett sammanträffande, som må gälla hvad det kan, att
protokollen begynna just det år, som Linnerius afled.) Denna
möjlighet må emellertid lämnas åsido såsom åtminstone obestyrkt.
Vi utgå alltså från att protokollens ofullständighet, där ej rena
defekter äro orsaken, berott på referenten. Så är det
öfver-hufvudtaget endast sällan, man påträffar förhör i logik, retorik,
filosofi och matematik. Då man känner den rådande förkärleken
för de formella disciplinerna och förhör däri dessutom äro
formligen påbjudna i vederbörande förordning, är det redan af sig
själft mindre sannolikt, att domkapitlet verkligen dispenserat från
förhör däri i somliga fall, eftersom det dock är bevisligt, att
de nämnda disciplinerna icke under alla omständigheter
uteslutits. Härmed är dock ej sagdt, att man skulle fattat
kyrkolagens bestämmelser i sådana fall såsom ovillkorliga. Saknaden
af lämplig examinator (t. ex. i matematik) har nog bl. a. kunnat
gälla såsom laga förfall (jfr prot. okt. 1772). Af regelbundna
förhör i computus ecclesiasticus finnas ej några spår förrän vid
tiden o. 1800. Då det torde vara ogörligt att af de referat,
som finnas, bestämma fordringarna i profanämnena, äro förhör
däri endast undantagsvis medtagna.

Äfven frånsedt profanämnena kunna referaten variera högst
betydligt i längd från 2 —10 foliosidor, utan att examinandernas
större eller mindre antal utgör tillräcklig förklaring, och utan
att examinatorerna växlat frän den ena gången till den andra.
Efter ali sannolikhet har man här att utgå från de längre
protokollen såsom de, som komma förhörsproceduren närmast. Att
lägga de kortare protokollen till grund för ett omdöme om
fordringarna skulle ge nog sä markanta resultat, men samtidigt
lätt ställa saken i oriktig belysning. — En annan fråga, som också
spelar en roll för användningen af detta material, är den, i hvad
mån protokollen kunna göra anspråk på att anses ordagrant
återge allt det som yttrats. Blott ett exempel. Vid ett tillfälle
uppges en examinator ha frågat, huruvida barn skola döpas
samt ha nöjt sig med ett frimodigt men kategoriskt ja som svar.
Förhöret skulle alltså ha sjunkit ner till det rena småbarnsstadiet.
Men om nu examinatorn beräknat och verkligen äfven fått en
ordentlig redogörelse för barndopets innebörd enligt läroböcker-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free