- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
254

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

D. FEHRMAN

nas framställning under citerande af dithörande bibelspråk, fast
referenten förbigått eller ej medhunnit detaljerna i svaret —
denna punkt behandlas både ofta och utförligt —■ så finnes ju
ingenting att anmärka hvarken mot examinators anspråk eller
examinandens kunskaper. På sin höjd förefaller examinationen
väl monotont katekesmässig. Omdömet om alla sådana fall af
för den tiden alldeles själfklara frågor och förbluffande lakoniska
svar hänger alltså på, huruvida referenten hunnit med att
uppteckna mer än själfva begynnelsen af resp. repliker. Såsom
orden stå att läsa kunna de mången gång tyda på en mer än
tillåtlig enfald hos både frågande och svarande och detta i
förening med en nästan fullständig frånvaro af kunskapsfordringar.
Att utan vidare sluta till ett kunskapsmått i motsvarighet
härtill vore att bygga på en situation, där protokollisten haft
tillräcklig tid för att undvika luckor i sitt referat; detta i sin
ordning förutsätter, att förhörstiden skulle blifvit mångdubbelt
längre, än den i sig själf behöft, men det sannolika är väl, att
man i st. sökt skynda så mycket som möjligt. Äfven om
frågorna stundom synas ha utskrifvits på förhand, under det att
svaren tillsatts under förhörens gång, gör den tidens skrifkonst
det ej troligt, att referenten lyckats in extenso återge allt hvad
som yttrats. I stort sedt verka dessa protokoll mer skissering
än fotografering af det verkliga förloppet. Man har ingen säker
ledning däraf, att sådant som man väntat finna i bilden, saknas
i skissen. Belysningen af prästexamens torftighet är alltså ej
att hämta ur hvad protokollen i de anförda fallen sakna. Af
anförda skäl är det icke ens sannolikt, att rena tomrum i
protokollet alltid äro liktydigt med fullständig tystnad från
examinandens sida, ty sådana förekomma äfven efter mycket enkla
frågor, som under alla omständigheter kunnat besvaras med ett
ja eller nej.

Från tiden o. 1800 har det blifvit regel, att samtliga
exa-minatorer själfva inlämnat koncept till sina frågor, och i några
fall ha dessa frågor t. o. m. besvarats skriftligt. Detta är dock
undantag, och utanför dessa undantag ha svaren återgifvits på
ett mycket otillfredsställande sätt; det hela är så fragmentariskt,
att ett försök till rekonstruktion af hvad som sagts ej skulle
löna mödan. Af frågorna kan man emellertid se, att schablonen
varit tämligen stereotypt återkommande, hvarför redan de få
protokoll, som låta sig anföras utan retuchering, torde göra till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free