Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
föga till accuratiorem theologiae cognitionem kunde komma,
borde de för den skull ej släppa filosofien. Det gör ett
egendomligt intryck att se examinatorerna så betänksamma, ehuru
de ej kunde bestrida, att vederbörande väl läst sina definitioner
i teologien.
Förhöret var ej afslutadt med det nu anförda, utan
fortsattes följande dag, men vi stanna vid det nu refererade, då
fortsättningen föga skiljer sig från de redan återgifna examina.
Protokollen fr. o. m. 1720 t. o. m. 1729 finnas ej i behåll.
När den nya serien begynner, äro examensreferaten redan afförda
ur de egentliga protokollen. Särskilda examensreferat existera
emellertid först från midten af 1730-talet. För ett antal år framåt
måste vi af förut anförda skäl nöja oss med utdrag på enstaka
punkter. Till denna period höra två af fakultetens mera
produktiva förmågor, M. Rydeliüs och N. Lagerlöf, hvilkas bidrag
till examinationen ej kunnat få någon belysning på grund af
materialets osammanhängande beskaffenhet,
Odateradt o. 1734. Antal examinander ej angifvet.
(A. Rydelius) Hvilken kunskap är att sätta framför hvarje
annan? (Om Guds existens.) Hur indelas de, som bestrida
Guds existens? (I teoretici och practici.) Af hur många slag
är notitia Dei? (Insita och acquisita.) Hur förvända
Socinia-nerna Pauli ord i Rom. 2? (Nullus respondebat.) Med hvilka
argument bestrida »athei» en universell notitia Dei? (1) De
föregifva falskeligen, att den borde vara universell men ej är det;
2) de anse Gud ej såsom ens necessarium utan ens contingens?
3) de påstå, att de gudomliga attributen stå i strid med
hvarandra.) Står misericordia divina i motsats till
rättfärdigheten? Är det sant, när »athei» säga sig själfva vara
»sapi-entes», men alla öfriga stupida? (Det gifves athei, begåfvade
med acri ingeniö, men mestadels laborerar deras ingenium med
någon defekt.) Kan fruktan för borgerliga straff hålla
människorna vid deras pliktutöfning? (Nej, om gudsfruktan saknas,
förlora leges civiles sin effektivitet.) Subjekten för theologia
moralis och världslig etik? (Den pånyttfödde, resp. homo sibi
relictus.) Hur indelas den gudomliga lagen? (Naturalis och
revelata. Häraf äro somliga bud universella, somliga partikulära.
Somliga leges universales äro naturliga, andra positiva.) Leges
positivae? (De bero af Guds fria beslut och äro arbiträra.) De
naturliga? (De ha sin grund in ipsis attributis divinis.) Exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
