- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
292

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

D. FEHRMAN

Ur en sacerdotalexamen 1751, den 22 mars.

(Benzelius) Gradus gratiae? Actus gratiae? Till hvilken
actus hör contritio och fides? Skriftbevis för att det gifves en
ordo actuum gratiae Spiritus Sancti applicatricis? (Acta 26: 17
och 18.) Hur gifves den Helige ande in primo actu gratiae?
Ar lagen onyttig? Är kallelsen universell? Kan människan
med egna krafter åstadkomma något till omvändelsen? Ar
den nya lydnaden en pars essentialis poenitentiae ? Media
justificationis? Är den rättfärdiggjorde mera angenäm för Gud,
när hans tro är kraftigare, än när han med en blott svag tro
omfattar Kristi förtjänst? Hur kan man vara säker på att vara
bland de rättfärdiggjordas antal? Har lagen någon plats i
rättfärdiggörelsen? Till denna senare fråga ansluta sig några här
förbigångna specialfrågor. — Skillnaden mellan rättfärdiggörelse
och förnyelse? — Examinanden svarade med att hänvisa på
skillnaden mellan ett internum och ett externum, hvilket enligt
den tidens dogmatik tydligen var möjligt, men som uppfordrat
examinatorn till några motfrågor, som vi här utelämna.
Återställer rättfärdiggörelsen imago Dei? Äro goda gärningar
nödvändiga till salighet? — Äfven denna punkt har ytterligare
utförts i detaljfrågor. —• Hvad är arfsynden? Är arfsynden
sub-stantia hominis eller accidens? — I anslutning till frågorna om
arfsynden har examinanden fått explicera Mark. 10: 14 samt
Hebr. 11:6. »Han försökte genom en syllogism bevisa, att
barnen kunna äga tro, sed haesitavit».

G. E. v. Bildstein var teologie professor i Lund 1750—69
I ståndpunkt har han kanske ej så mycket afvikit från sina
kolleger. Anmärkningsvärd är emellertid den betoning, som
den naturliga teologien får i hans förhör.

Prästexamen den 3 maj 1751 med 4 examinander.
Referatet gör intryck att vara fullständigt.

(Bildstein) Hvad är veritas in materia religionis? Bölcker:
Christus är sanningen, och den kristna religionen är den enda
sanna. Molander svarade på samma fråga: Den ligger i
öfverensstämmelsen med intellectus et voluntas Dei, hvilket han ut
vecklade recte et sufficienter. Hvarifrån hämtas criteria vetae
religionis? Hjersow: Ur principia, media och fines, hvilket han
i detalj rite probavit. Bölcker upprepade, att den kristna
religionen vore den sanna, men de invändningar, som uppkommit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free