Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
frän Simon Magus, Nicolaiterna, Ebioniterna m. fl. under den
första kristna tiden »kunde han nullomodo satisfacere». Hjersow
quaestionem et instantias expedivit. Bör en blifvande minister
ecclesiae vara »instructus habitus demonstrandi veritatem
reli-gionis»? Hjersow affirmavit, addita probatione. Är den kristna
religionen demonstrabilis, cum ad sensum intimum mentis
pertineat? Bölcker confuse. Molander distinctius. Hjersow
visade på hvad sätt denna sanning pertineat etiam ad forum
rationis. Är det här fråga om en demonstratio a priori eller a
posteriori? Bölcker nihil. Molander bejakade det förra,
Hjersow det senare. Hur bevisas religionens sanning a priori?
Molander (en lång definition). Hur bevisas religionens sanning a
posteriori? Hjersow (en lång definition).
(Wåhlin.) Gratia, in Christo data, hvilka äro dess attribut?
Den olycklige Bölcker svarade: universalitas, efFicacia,
perspicu-itas. Molander tvekade. Hjersow: universalitas, efficacia,
resisti-bilitas et amissibilitas. Hur bevisas nådens universalitas?
Molander. Jer. 31: Semper et ubique dilexi te. Men i detta språk
är det fråga om kyrkan, ej om den universella nåden? Ps. 104:
Deus amat omnia opera sua. Men här är det fråga om Gud som
skapare, ej såsom upphofvet till nåden i Kristus? Joh. 3: 16. Men
här är det fråga om den kärlek, enligt hvilken Gud sände sin Son,
ej om nåden i Kristus? Tandem Hjersow attulit dictum 1 Tim.
2: 4: Deus vult omnes homines salvos fieri etc. Men enl. Joh.
3: 18 är den, som ej tror, redan dömd; alltså sträcker sig nåden ej
till en sådan? Hjersow definierade riktigt skillnaden mellan
voluntas Dei antecedens och consequens. Men hur kan nåden
vara universell, om den, som ej tror, redan är dömd? Han är
dömd per verbum legis, hvilket dömer otron. Enl. Joh. 3: 36
förblir Guds vrede öfver dem, som ej tro; alltså är nåden dock
ej universell? Bölcker: Guds vrede förblir öfver dem på grund
af deras finalis incredulitas; Molander tillade, att Guds kallande
nåd alltid är tillgänglig, äfven för den, som står under Guds
vrede; det är gratia inhabitans, som en sådan saknar. Men
enl. Ebr. 12:17 säges Esau ha med tårar quaesivisse
poeniten-tiam, non tamen invenisse? Molander: Det är här ej fråga
om den omvändande nåden o. s. v. Hur bevisas efficacitas
gratiae? Hjersow: Nåden är alltid efficax in se, fast den ej
alltid framkallar den åsyftade verkan hos människan, Ebr. 4:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
