Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
D. FEHRMAN
prosequi sanctos demortuos:!:)? Är det tillåtet att ägna
vota promissionum vel obligationum åt- sanctis demortuis?
Hagström svarade ja, men klagade sedan öfver, att han ej förstått
frågan. Thomaeus svarade: certu respectu, men kunde ej sedan
närmare ånge denna respectus. Botzau svarade nej, emedan
löften af detta slag endast få göras åt Gud. Kunna besök
religionis causa vid sådana platser, som stå i samband med de
heligas minne, göras salva conscientia? Stevenius svarade nej,
men förmådde ej anföra något skäl; Sundius anmärkte, att
sådant innebär en superstitio pontificia.
Denna examen gör intrycket att vara något så när
fullständigt refererad. Här och hvar uppträda fel (i det föregående
ej anmärkta), som visa, att den skrifvande uppenbarligen haft
svårt att följa med; sannolikt har man då också att på andra
punkter räkna med stympningar, som ställer ett och annat
yttrande i orättvist försämrad dager. Tar man hänsyn till
denna möjlighet, förefaller den anställda examen ganska
tillfredsställande. Att arbetet tydligen gått i kompendieläsningens
tecken, är med den tidens pedagogiska metoder ej att undra
öfver. ’ Att de dogmatiska synpunkterna ha sin mycket starka
begränsning, är en likaså naturlig sak. Vanlottat i egentlig
mening kan man först kalla det kyrkohistoriska stoffet.
»Förståndsfrågorna» ur Casus conscientiae kunde naturligtvis lika gärna
lia saknats. De ha sitt intresse mest såsom vittnesbörd om,
hur lätt äfven en relativt god uppsättning examinander kunde
sättas på det hala. Reflexionsförmågan höll synbarligen långt
ifrån jämna steg med det mekaniska inpluggandet.
För att än en gång illustrera Bildsteins förhör anföra vi
några frågor ur ett protokoll antagligen från år 1764. Hvad
är normen för theologia in genere? (Theologia naturalis.)
Religionens namn? (Träskeia, hebr. aboda. Religion är den
obligatio, enligt hvilken vi adstringimur ad cultum Dei
exhi-bendum.) Examinator påminde om att Guds fruktan är
vishetens begynnelse. Är det då icke oriktigt att först tala om
cultus Dei? (Nej, ty på detta ställe fattas sapientia icke sensu
philosophico utan sensu aristotelico.) Hvad är syftet med denna
vishet? (Guds ära.) Hvari ligger religionens sanning? I
öfverensstämmelsen med människans förstånd och vilja.) Är denna sanning
bevisbar? Bör en pastor ecclesiae vara cognitione philosophica
instructus? Hvilka voro — inter recentiores — de förf., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
