Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
falla i dessa synder, eller om så sker, att åtminstone ej
besegras af endera eller bådadera. Trots den helt säkert
synnerligen skarpsinniga indelningen af melankoliens grunder, hämtad
från den tidens läroböcker, vill det dock synas för den oinvigde,
som om det goda rådet att vakta sig för t. ex. förtviflan
(desperado) innehölle föga mer än maningen att undvika
melan-cholia själf. Hur det skall ske, blir nämligen knappast klarare
i ena fallet än i andra. — Beklagligtvis äro dessa gravitetiska
tankeöfningar icke enbart löjeväckande. De verka utslag af
•ortodoxiens benägenhet att möta äfven de mest individuella
och fordrande uppgifter med systematiska indelningar och
klarläggande i schablonmässiga termer. Att examinator i det
föreliggande fallet icke förmådde uttömma spörsmålet, kan icke
rättvisligen läggas honom till last, men väl att han gaf det sken
af att låta sig behandlas utifrån synpunkter med så mycket af
torr reflexionsmässighet och så litet af konkret
verklighetsinnehåll. I ali sin obetydlighet är redan detta lättvindiga grepp
0111 en af de subjektiva sidorna i själslifvet en illustration till
hur ortodoxien varit icke blott motstandare till utan fullständigt
oförstående inför de företeelser af ensidig subjektivism, som
framträdde vid denna tid.
Nästa fråga löd: Kunna vi vara säkra på, att melancholia
har äfven andra orsaker än naturliga? »Titubando et fere
ne-sciendo» heter det i protokollet om de afgifna svaren, hvarpå
följa orden: distinguere [oportet] inter entia naturalia etmoralia».
Detta sista är väl biskopens anvisning för frågans lösning. —
Till det ofvan anförda inskränkte sig för den gången examen
in casibus conscientiae.
1764 tillträdde S. J. Munthe professur i teologiska
fakulteten. På samma sätt som förut Bildstein visar han intressen,
som framträda med en annan betoning än de gjort hos den
tidigare generationen af examinatorer. Vi citera efter ett
sacer-dotalexamensprotokoll 1766 den 6 maj. (Utgångspunkten för
samtalet var explikation af Ps. 19: 2, 3 och 4 samt Job 12: 7
—9.) Gifves det en theologia naturalis? Om så är, ur hvilka
principer är den att hämta? (Ex lumine naturae; ur iakttagelsen,
att hela universum, himmel såväl som jord är beboelig, förstå
vi, att det finnes en series existentium, som är contingens och
successiva. Det som är »contingens» har sin tillräckliga grund
i något annat än sig själft, och det kan ej gifvas någon pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
