- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
305

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q

tade har, desto svårare är synden; synd mot en jämbördig, mot
en domare och mot en konung skiljas, såsom man skiljer
mellan graviter, gravius, gravissime.)

Det är det naturliga systemet, som här ’sätter sina märken,
abstrakt och torftigt, men icke utan ett visst allvar. För
examinanderna bör det ha kostat en hel del arbete, innan de varit
beredda att följa tanketråden bland dessa labyrinter. Att man
ännu på den tiden kunde tämligen oreflekteradt känna sig som
ortodox dogmatiker trots denna inblandning och betoning af
naturligt-religiösa element, visar just en examinator sådan som
den nu citerade. Man finner vid andra tillfällen under hans
egid förhör t. ex. angående teopneustien, där intet saknas af
hvad den gamla dogmatiken kräfde.

Ett säreget fall inträffade 1772, då en medlem af släkten
Sparre begärde stud. A. Askulin till huspredikant. Askulin
vistades för tillfället i Stockholm, och för att bespara honom
resan ned till Lund beslöt domkapitlet af hänsyn till Sparre att
anmoda Wåhlin, som just då befann sig vid riksdagen, att
förrätta examen därstädes å domkapitlets vägnar (Domk.-prot. den
15 juli). Wåhlin adjungerade den 12 september med sig biskop
Forsenius samt prostarne Ziebeth och Kröger, hvarefter man
ansåg sig lia ett beslutmässigt examenskollegium samladt.

Examen började med examen i latin, där Epistola quaedam
ex Cicerone resolverades. Härefter fortsattes med filosofi.
Hvad är filosofi? (Kunskap om det sanna och goda.) Hur
kallas Philosophia instrumentalis? (Logik.) Hvad är logik?
(Scientia dirigendi perceptiones suas ad exquirendam veritatem.)
Hur indelas logiken? (I artificialis och naturalis.) Hvad är
Logica naturalis? (Habitus ex usu communi acquisitus in
veri-tate perspicienda.) Hvad är Logica artificialis? (Habitus ex
usu philosophico acquisitus secundum certas regulas veritatem
investigandi.) Hur indelas Logica artificialis? (I teoretisk och
praktisk.) Hvad är idé? (Representatio rei in mente.) Hur
indelas idéerna? (I klara och dunkla.) Hvad är idea clara?
(Cum res ab altera re distinguere possum. Idea obscura vero
contra.) Hur indelas idea clara? (In distinctam et confusam.)
Quomodo habemus ideam distinctam? (Dum possumus notas
rei sigillatim et a se mutue discernere.) Hvad är en idea
con-fusa? (När vi icke kunna sigillatim notas rei discernere.) Hur
indelas idea distincta? (In completam et incompletam.) Hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free