Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. FEHRMAN
lig.) Af hur många slag är den med hänsyn till sin effectus?
(Dödlig och förlåtlig.) Med hänsyn till actum peccati?
(Cla-mans et non clamans.) Hvad är peccatum clamans? (Sådana
synder, på hvilka ira Dei vindicativa nödvändigt följer.) Gifves
det någon synd, sua natura veniale? (Nej.) Hvarför kallas då
synder förlåtliga? (Emedan ej ens de pånyttfödda äro fria från
synder.) Skillnaden mellan nionde och tionde budet? (Intet
svar.) Af hvilka profetior framgår det, att Jesus af Nazaret
utlofvats som världens frälsare? (Daniels profetia kap. 9: 24.)
När smordes Messias? (In utro Mariae.) Hvari består forma
justificationis? (In remissione peccatorum et imputatione
per-fectissimae Christi satisfactionis.) Ar regeneratio successiv eller
momentan? (Med hänsyn till begynnelsen momentan, med
hänsyn till sin progressus successiv.)
Egentligen skulle man tycka, att examinanden hade väl så
stor heder af detta förhör som examinatorerna. De senare
visade sig icke desto mindre ganska snäfva. Såväl examinatores
som de närvarande herrar probstar funno, att examinanden i
vissa hufvudstycken icke gifvit så rediga och tillräckliga
svar, som vederbort, och att han i följe häraf icke äger däruti
en så grundelig kunskap, som fordras; men som ban komme att
vistas här i Stockholm, hvarest han har bekvämt tillfälle att
förkofra sig, där så behöfves, isynnerhet i bibliska
originalspråken, så beslöts att admittera honom till sacros ordines med
villkor, att han söker med ali flit förvärfva sig mogne
kunskaper i de stycken, som felar, och under förutsättning af nytt
förhör före befordran. — Dessa förbehåll lia således alltjämt
varit vanliga.’ Det som mest frapperar vid detta admitterande
af en underhaltig ordinand, är motiveringen, att han t. v. skulle
placeras i hufvudstaden.
Under 1770-talet har man af någon anledning sett sig
föranlåten att anlita en examinator från en annan fakultet,
juris naturae, gentium & moralium professor Johan Nelander.
Han var präst och prebendekyrkoherde. Man kan i hans
produktion finna en ganska stark dragning åt de rättsliga
spörsmålens teologiska sida och dessutom åtskilliga skrifter af rent
teologiskt innehåll. Förmodligen har han kunnat gälla som
en teolog, så god som trots någon. Vid universitetet
betraktades han som en af de yppersta lärarne; särskildt i Rydelii
skola har han lärt mycket. Det är förklarligt, att man, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
