Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
Palm. An in hominem cadere potest idea adaequatissima? —
Pihl. Hvad är idea completa? Hvad incompleta?— Schreil. Hvad
är definitio? — Gårström. Hvad är terminus? — Lundelius.
Skillnaden mellan definitum och definitio? — Appelberg.
Genui-nus definiendi modus? -— Holm. Definitio nominalis resp. realis?
— Angelin. Kan Gud realiter definiri? — Bibou. Hvad är
judi-cium? — Hellström. Af hur många slag är judicium? — Palm.
Quid requiritur ad judicium in genere? Hvad är copula? -—
Pihl. Hur kallas judicium verbis expressum? Skillnaden mellan
propositio universalis och particularis? — Gårström. Hvad är
individuum? — Lundèlius. Annat namn pä individuum? •—
Appelberg. Quomodo vocatur ens, quod habet omnia simul,
quae haberi potest? — Holm. Ar Gud ett individuum? —
Angelin. Hur kan Gud såsom en trina persona kallas
individuum? •—• Bibou. Hvad är ratiocinium? — Hellström. Hur
många judicia fordras för ratiocinium? — Palm. Hur många äro
idéerna i ratiocinium? — Pihl. Hur kallas ratiocinium, verbis
expressum? — Schreil. Hvad är terminus medius? — Gårström.
Exempel på syllogism?
(Weidman) Appelberg. Partes philosophiae practicae låte
sumptae? — Holm. Jurisprudentia naturalis, stricte dicta? —
Angelin. Jus publicum universale? — Bibou. Hvilken disciplin
framställer officia subditorum inter se invicem ? — Hellström.
Jus gentium? — Palm. Jus ecclesiasticum? — Pihl. Politica? —
Schreil. Politica architectonica, resp. administratoria? —
Gårström. Philosophia moralis, stricte sic dicta? — Lundelius.
Summum bonum? Qua ratione pervenitur ad summum bonum?
— Appelberg. Virttis? — Holm. An virtus non est nisi una?
— Angelin. Vitium? — Bibou. Hvarför statuuntur plures
vir-tutes och plura vitia? Hvilka äro virtutes cardinales? — Palm.
Pietas? Temperantia? — Pihl. Vitia cardinalia? — Schreil.
Qui-bus mediis ad tractationem summi boni pervenitur? — Gårström.
Äro dessa medel tillräckliga?
(Hesslén) A—g. Hvad är Metaphysica? Hvem har
grundlagt denna vetenskap? — H—m. Nyttan af Metaphysica? Hvad
är scientia? — A—n. Hvad är principium in genere? Af hur
många slag är principium? — B. Principium essendi? Exempel
därpå? — H—m. Principium fiendi? Exempel därpå?.— P—m.
Principium cognoscendi? — P —1. Principia cognoscendi
catho-lica? — S—1. Principium contradictionis? Num certitudo haberi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
