Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Uppsatser och undersökningar
- D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER i7OO-TALET 2 2Q
för hvarje gång uppkallats; hvardera har sluppit undan med
några få frågor och därtill mycket enkla sådana. Stundom lia
till frågorna anslutits förmaningar af praktisk natur, t. ex. om
prästernas skyldighet att välja maka med hänsyn till den
värdighet, som ståndet fordrade o. d., men något kunskapsprof i
egentlig mening synas dessa förhör ej ha blifvit, och därmed
förlorar materialet därifrån fullständigt sin betydelse för
bedömandet af prästbildningen. Några citat löna därför icke mödan
* *
*
Vi ha följt förhörsproceduren inom Lunds stifts domkapitel
under bortåt ett och ett halft århundrade. Man får därur en
inblick i hur vederbörande examinatorer förfarit i praktiken för
att söka skaffa ett i ståndpunkt och teologisk bildning
tillfredsställande prästerskap samt ånge riktning och hållpunkter för dess
förkunnelse. Därutöfver må några reflexioner tillfogas, och vi
fästa oss först vid den afslutande perioden. Omkring 1800 och
tiden närmast därefter ligga profven delvis i händerna på ett antal
intellektuellt svagare examinatorer, och då kan man nog märka,
hur de teologiska begreppen icke passera revy i samma
regelrätta formationer som förut. Här är det emellertid mera fråga
oun afmattningssymptom till följd af vederbörandes ålder eller
a lmänna svaghet som teologiska lärare. Någon formlig
modernisering enligt den nya tidens tänkande kan man i dessa fall
knappast tala om; endast en tämligen omedveten nivellering,
hvarmed visserligen följde, att en del religiösa moment voro
på väg att förlora i valör. Att Chr. Wåhlin — den siste i
raden af dåliga lärare — tillfälligtvis råkat hamna i en torftig
upplysningsteologi, må väl vara sant; som någon slags härold
för en verklig tidsströmning kan man dock icke på allvar fatta
honom. Det är odisputabelt, att stämningen inom domkapitlet
under 1800-talets tre första decennier icke går i den rena
ortodoxiens tecken på samma sätt som under 1700-talet. Hvad
man finner, är en stämning, för mycket uppblandad med gamla
traditioner för att själf vara upplysning, men dessa traditioner
undergräfda bland amiat genom upplysningens inflytande. Strängt
taget stannar motsatsen mot det häfdvunna vid sekundära reflexer
af upplysningen eller af upplysningsidéer, sådana de redan tröttat
ut sig själfva. Emellertid behöfdes nog ej heller mer för att alstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0379.html
