Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER 1700-TAI.ET 339
tagas ett något starkare intresse för de förnuftsbevis, som äfven
den gamla riktningens män skattade sä högt. Att undervisare af
t. ex. typen Hesslén förlorat greppet om hvad ortodoxien
egentligen ville, är tydligt; under sådana förhållanden kunde en viss
oreflekterad mottaglighet för den åskådning, som ville ersätta den
gamla dogmatiken, svårligen undvikas. Detta är dock mera ett
utslag af slapphet eller bristande blick för motsatsen mellan
ortodoxi och upplysning än af positivt upplysningsmässiga
tendenser. Man får här en försmak af det begynnande 1800-talets
färglöshet, hvilken gifvetvis icke varit utan sina föregående
förberedelser. Men, frånsedt dessa öfvergångsfenomen, äro förhören
på det hela taget desamma, vare sig examinatorerna varit
gamla eller unga, vare sig de hört till periodens början eller
slut. De röra sig också på ett så allmänt område och i så
stereotyp form, att den examinerandes person föga framträdt.
Det låter sig förmoda, att det slutliga urvalet af präster hållit
sig på ungefär samma nivå, utan att de examinerandes egen
duglighet förmått göra så särdeles mycket till eller ifrån. Profven
ha anlagts efter sådan måttstock, att det endast var fråga om
att kontrollera vederbörandes mekaniska inpluggande inom vissa
ganska inskränkta områden. Att nämnvärdt öka måtten har väl
oftast förbjudit sig själft med hänsyn till rådande efterfrågan på
präster och risken att afskräcka från den prästerliga banan;
å andra sidan har just det mekaniska i examensmetoden kunnat
hindra en sänkning af kunskapsfordringarna. En äfven för de
svagare åtkomlig medelnivå, som examinanderna endast i
undantagsfall kände sig uppmuntrade att höja sig öfver, är det
allmänna intrycket. Denna konstant iakttagna medelnivå
bestämde icke blott kunskapernas omfattning utan äfven deras
innehåll. De dogmatiska ämnen, hvarmed man hade att röra
sig, voro redan på förhand gifna. Den yttre anledningen
härtill var, att, som ofvan nämnts, föreläsningarna i dogmatik ända
till C. J. Ebersteins tid voro fastlåsta vid J. Benzelii Repetitio
theologica. Renlärighet var härmed garanterad, så långt
kungliga förordningar kunna åstadkomma en sådan, och i själfva
verket vida längre, ty vederbörande föreläsares — och
dom-kapitelsexaminatorers — personliga ståndpunkt gick i samma
anda. Inom andra stifts domkapitel skulle man sannolikt kunna
påvisa helt andra fluktuationer i ståndpunkt och betydligt mera
intressanta kurvor. Det har emellertid också sitt intresse att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
