Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
d. fehrman
tagna rättigheter både att förtiga det sanna och att uttala det
oriktiga. Det föll ingen af vare sig lärare eller lärjungar in, att
kyrkohistorien var något annat än statistik, och såsom sådan
blef den ett dödt kapital, som redan af sig själft var dömdt att
vårdslösas. Gingo den dogmatiska och den exegetiska
disciplinen in i hvarandra, så föll kyrkohistorien utanför dem båda och
hade intet af värde att skänka, för hvad som var teologisk
skolning i verklig mening. Kyrkohistoria, i den form ämnet
praktiskt taget har förelegat för examensstudiet, var något, som med
nödvändighet kom att afstötas från den delen af teologi, ur
hvilken de blifvande prästerna försågos med de inre
förutsättningarna för sitt kall. Det är nogsamt bekant, huru det
dogmatiska och exegetiska stoffet gestaltades utan ett spår af känsla
för behofvet att bringa det ens i förhållande till det historiska:
det är också bekant, hvilka underliga utväxter, som däraf
alstrades. Men man får sällan så som vid ifrågavarande praktiska
resultat af dåtida historisk undervisning en lefvande inblick ir
hur hvarje ansats till historisk uppfattning har varit omöjlig,
därför, att det historiska material, hvarmed man rörde sig, var
något oförstådt, som ej förtjänat namnet historia. Dessa
hvar-dagsbilder belysa situationen långt kraftigare än den mest
ingående granskning af den tidens gängse historiska läroböcker.
Med det sagda är angifven arten af den prästbildning, som
Lunds domkapitel begärde under 1700-talet. Det återstår till
sist att nämna något om den kvantitativa tillämpningen af
kunskapsfordringarna. I sina hufvuddrag låter sig omfånget
beräknas genom de i inledningen anförda läroböckerna. Därtill har
kommit särskild undervisning i exegetik, hvarvid
föreläsningsanteckningar förmodligen utgjort själfva .grundstommen. På helt
allmänna grunder kan man förmoda, att kursen i Gamla
testamentet bestått i öfversättning jämte kommentar af några få
valda ställen, kanske t. o. m. blott delar af enstaka kapitel,
under det att kännedomen om innehållet i dess helhet berott af
examinandernas förkunskaper och fria val. På samma sätt är
det nog endast en ringa del af Nya testamentet, som för
examensändamål genomgåtts med kommentar — äfven här i form
af valda ställen — hvaremot det sannolikt ej funnits anledning
att dispensera från några större partier af den grekiska texten.
På föreläsningar och enskilda kollegier har man väl också fått
vissa kapitel ur den systematiska teologien vidare utförda, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
