Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34§
varit villiga öfverse med äfven mycket betänkliga defekter. Hur
mycket vi än tagit hänsyn till förmildrande omständigheter, är
det uppenbart, att den af vederbörande anlagda måttstocken
icke gjort till fyllest för den tidens förhållanden ens i
kvantitativt afseende. Hur det ur kvalitativ synpunkt återstod mycket
att önska, ha vi förut sett.
Söker man efter en utgångspunkt för att bedöma
tillståndet bland de praktiskt tjänstgörande prästerna, så är det
teoretiska examensstudiet endast en faktor bland bland de många;
det ligger alltså icke inom området för vår undersökning att
härvidlag ingå på någon värdesättning. Men så mycket torde
vara klart: de hållna förhören ha icke förmått reglera urvalet af
präster så, att det bildningsmått, hvaraf de voro i behof,
garanterades. Vår granskning af examensväsendet i Lund har visat,
att detta icke berodde på särskilda personer eller enstaka
tidsförhållanden. Öfverraskande är, att det icke heller berodde på
något tillbakasättande af de kyrkliga, d. v. s. de ortodoxa
intressena för andra, därmed konkurrerande. Vi ha genom
beskaffenheten af vårt material fått en bild af, hur ortodoxien
utvecklade sig i ett fall, där den ej var påverkad af tryck från
de motsatta strömningarna. Den hade, så långt våra iakttagelser
sträckt sig, obehindradt kunnat följa sina egna lagar, och likväl
är belastningen tydlig. Den börda, hvarunder ortodoxien
dignade, var icke i första hand likgiltigheten hos affällingarna eller
kampen mot öfvermäktiga motståndare. Alldeles oberoende
häraf verkade den döda vikten i dess eget inre. Vi lia funnit
den i form af ett slags andlig oföretagsamhet; vi ha följt den i
dess yttringar och därmed fått en inblick i själfva hufvudsaken:
den rådande öfverskattningen af det förflutna på det
närvarandes bekostnad; hjälplösheten inför den konkreta verkligheten;
oförmågan att målmedvetet samla de inre krafterna samt den
bristande blicken för skillnaden mellan lefvande och liflöst. Det
är dessa drag, som tala ur den tidens prästbildningsarbete, och
med den betydelse, som prästbildningen ägde, måste den,
dälden gick i ortodox anda, nödvändigtvis bidraga till att förvärra
de farliga svaghetssymptom, hvarmed den svenska
1700-talskyrkan var behäftad.
Det statistiska materialet angående antalet aflagda examina
och därmed sammanhängande uppgifter är, hvad angår tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
