Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR <5
sitt ideal, nödgades han sedermera foga sig i tingens tvång; idealet
förlorade blott i praktiskt värde, därför att det var ogenomförbart.
Luther kände alltid furstens kyrkoregemente som ett tryck. —
Denna Drews’ tolkning af Luther blef ej oemotsagd. Redan s. å.,
1908, visade H. Hermelink med energi på, att Luthers tanke om
de rätt troendes församling var en efterklang af medeltidens
apo-kalyptik, som ej spelade någon roll för Luthers verkliga uppfattning.
Hermelink dref i stället ensidigt betoningen af öfverhetens rätt såsom
innehafvare af deri offentliga makten. Den bästa utredningen gaf
Karl Müller i »Kirche, Gemeinde und Obrigkeit nach Luther >> 1910.
Där har den store kyrkohistorikern i åtskilligt korrigerat Drews och
lagt en mera verkligt historisk syn på problemet. Han framhåller
energiskt, som riktigt är, att för Luther ej existerade vare sig vårt
moderna begrepp »stat» eller »kyrka», och att hela problemet
»Luther och statskyrkodömet» är skeft ställdt och skjuter in i Luthers
tankevärld moderna föreställningar, som icke hörde hans tid till.
Likaså har Müller brutit väg genom att klargöra den historiska
gången i Luthers uppfattning som med bibehållen grundåskådning
genomlöper tre olika, rätt klart markerade stadier i fråga om
församlingar och öfverheter, liksom att för öfverheten enligt Luther
ej föreligger som hufvudsynpunkt frågan om rätten utan om plikten.
Hvad K. Holl sedermera i ett par undersökningar framdragit, har
ej väsentligen rubbat riktigheten i Müllers framställning. En
öfversättning af denna, med uteslutande af de speciellt mot Barges
Karlstadt-forskning riktade momenten, skulle vara en nyttig
gärning. Beträffande Drews’ bok borgar öfversättarens namn för
öfversättningens förträfflighet. — Den andra Lutherboken från
Lindblad är en öfversättning till svenska af Luthers ofvan nämnda
stora reformationsskrift till den kristna adeln, af Gustaf Norrman,
hvilken ock försett skriften med inledning, noter under texten och
förklarande tillägg i slutet. Titeln på Lutherskriften har blifvit
»Om Kyrkans reformation,» som lämpligt är. Boken omfattar
210 s. och kostar 3 kr., så att den kan ju ej blifva folkskrift i egentlig
mening. Men det är synnerligen värdefullt att ha fått den, lika väl
som Norrmans föregående edition af En kristen människas frihet,
som nu utkommit i 2:a upplagan 1917. Genom förklaringarna blir
Luthers skrift lättare förstådd och tillgänglig. Öfversättningens
pålitlighet och vetenskapliga halt lyfter den betydligt öfver den
föregående svenska af G. Bergström 1889. Och Lindblads förlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
