Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - George Trobridge, A life of Emanuel Swedenborg. London & Newyork 1912. Af Gust. Jakobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
George Trobridge: A Life of Emanuel Swedenborg with a populär
exposition of his philosophical and theological teachings, London,
Frederick Warne and Company, and New York 1912, X + 337 s,
Bland nyare Swedenborgsbiografier märkes äfven ofvannämnda,
af en swedenborgare författade arbete. (En förträfflig öfversikt
öfver S:sforskningen gifver Hj. Holmquist i Kyrklig tidskrift för
år 1909.) Dess författare vill, såsom han själf framhåller, teckna
hufvuddragen af S:s lif samt gifva en populärt hållen framställning
af hans lära och en åskådlig bild af hans personlighet. Då förf.
dessutom söker göra bruk af den nyare S:sforskningens resultat,
torde ett kort referat af arbetet vara lämpligt.
Inledningsvis tecknar förf. det religiösa och sedliga tillståndet
under 17oo-talet sådant det tedde sig särskildt i det land, där S:s
lära först vann utbredning, i England. Två tidpunkter i
mänsklighetens lif hafva, framhåller han, framför andra utmärkts af
religiöst och sedligt förfall, och båda dessa tidpunkter beteckna
afslutningen af en tidsålder och början till en ny genom en särskild
Guds uppenbarelse. Den ena var tiden för Jesu framträdande, den
andra 1700-talets midt. Man märker genast den swedenborgske
förf:ns utomordentligt höga tanke om den svenske
religionsstif-tarens betydelse. Prelaterna i England voro whigska
parti-gängare, och en walesisk biskop hade blott en enda gång under en
lång biskopstid besökt sitt biskopsdöme. Teologien var stadd i
upplösning, och den prästman, som talade om lön och straff i en annan
värld, brännmärktes såsom metodist. Det moraliska förfallet gick
hand i hand med det religiösa. Skepticismen verkade ödeläggande
på båda dessa områden. Om förf. glömmer ljuspunkterna i
1700-talets engelska kyrka, blir han ännu mer orättvis i fråga om den
svenska. »Få hafva någon föreställning om den slöhet, som
utmärkte svenska kyrkan vid 1700-talets midt», förklarar han i
anslutning till ej angifven källa. »Dess präster hade blifvit en
korporation, som läste så och så många böner för så och så mycket
penningar, och röjde ali världssinnets och slöhetens leda vid hvarje
andlig verksamhet. Lekmännen voro lika okunniga i sin bibel som
papisterna, och de förnäma blygdes att gå i kyrkan.» Och detta
om en tid, som, ehuru med öfverdrift, betecknats såsom svenska
kyrkans bästa! Men när förfallet var som störst, fortsätter förf.,
uppenbarades på nytt bibelordets härlighet genom S. Han kom i
tidens fullbordan, då ingen tro fanns och därför ingen kärlek. Mörk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
