Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett aktuellt kyrkohistoriskt problem från medeltidens början. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
ungerska slätten. Ungern måste som så ofta blifva platsen för
europeiska afgöranden; skulle det tillhöra det västliga eller östliga
kulturområdet, den frankiska eller den grekiska kristendomstypen?
Från båda sidor var man redan i framryckning. På det
väst-slaviska området i norr vacklade läget vid 8oo-talets midt fram
och tillbaka under den mähriske hertig Rastislav. Viktigare var,
att den tyska, salzburgska, missionen lyckades skjuta sig fram
på det sydslaviska området över slovenera ända till kroaterna; där
bildades omkr. 860 ett kristet slaviskt furstendöme vid Plattensee
under Salzburgs kyrkliga herravälde, med fastare kyrklig
organisation, en tysk förpost mot bulgarerna. Över dessa lyckades
nämligen den grekisk-osteuropeiska frammarschen gå. Sannolikt
864 döpte den store bysantinske patriarken Fotios bulgarernas
kloke khan Boris. Grekiska kyrkan kom så fram till Belgrad, där
den mötte den frankisk-slaviska. Samtidigt sände den grekiske
kejsaren de båda grekerna Konstantinos och Methodios från
Thessa-lonika till Ratislav i Mähren. Ludvig d. tyske, den dugligaste av
det frankiska storrikets delare, försökte tränga undan orienten genom
fredsförhandlingar med den fruktade Boris, och denne hade lofvat
Ludvig att blifva kristen, d. v. s. västerländsk-frankisk kristen.
Då trädde plötsligt och överraskande en tredje makt fram på arenan.
Det var påfvedömet. Den store Nikolaus I ville från vinna både
Tyskland och Grekland den omstridda slavervärlden och göra den
till en direkt tjänare åt Rom. Han lyckades få en beskickning till
Boris samtidigt med Ludvigs och slå denne ur brädet 867.
Bulgarien anknöt direkt till Rom. Samtidigt sökte Nikolaus fråntaga
den bajerska missionen det långsträckta ungerska slaverområdet
med ovannämnda furstendöme som medelpunkt samt draga även
västslaverna till Rom. Konstantinos och Methodios, som behärskade
en slavisk dialekt (enligt A. Leskinen i hans goda »Grammatik
der altbulgarischen [altkirchenslavischen] Sprache 1909» kunde
denna blott vara den i Macedonien talade gammalbulgariskan),
skulle göras till verktygen för denna betydande plan. Den utgjorde
f. ö. blott ett led i Nikolaus’ kamp för den romansk-universala
kyrkouppfattningen gent emot den germansk-landskyrkliga, där ett annat
led var Ansgarius’ stadfästelse 864 i legationen öfver danskar och
slaver i Norden. Liksom anglosaxarna genom munken Augustinus
blifvit en verksam romersk kil mellan den nästan helt romfria
frankiska landskyrkan och den helt romfria iro- keltiska munkkyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
