- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
46

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett aktuellt kyrkohistoriskt problem från medeltidens början. Af Hj. H—t

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468 T.ITTER ATURÖFVERSIKTER

kan, så borde slaverna genom de båda bröderna kunna bli en ny
sådan romersk kil.

Lyckades Nikolaus genom egna åtgöranden vinna bröderna,
eller löpte de själfva i påfvens armar? Här lämna oss de pålitliga
källurkunderna i sticket. I hvarje fall blef det ej den kraftige
Nikolaus utan hans svage efterträdare Hadrianus II (867—72),
som fick taga saken om hand. För påfvedömet blef detta en
oersättlig förlust. Det kunde ej genomföra planen så, som Nikolaus
tänkt den. Visserligen anknöto Konstantinos och Methodios till
Rom genom den märkvärdige, mångsidigt lärde och politiskt
förslagne, påflige bibliotekarien Anastasius’ förmedling. Bryggan
synes ha varit Anastasius’ och Konstantinos’ gemensamma intresse
för Clemens Romanus’ till Rom förda reliker. Anastasius insåg ock,
hvilken skatt den grekiske filosofen ägde i en af honom för hans
översättningar till sydslaviska konstruerad skrift (det
gammal-kyrkoslaviska alfabetet, sedan kalladt glagolica, af glagol =ord),
som gjorde Konstantinos till slavernas Wulfila. Ty denna
Konstantinos’ bragd är betygad af säkra källor. När Konstantinos
868 dog i Rom (att han förut gått i kloster och tagit namnet Cyrillus
är måhända blott en legendarisk utsmyckning från bulgariskt håll,
tillkommen för att kunna anknyta även den senare
omgestaltningen i Bulgarien af den glagolitiska skriften till den »cyrilliska»till
honom), trädde Methodios mera i förgrunden som en handlingens
man. Förut ha vi inga säkra underrättelser om honom. Nu syntes
han påfven lämplig till verktyg.

Därmed begynnte den andra akten i det historiska drama, som
sysselsätter oss. Redan 869 eller 870 dök Methodios upp i det
salzburgska missionsområdet i Pannonien och bragte furstendömet
kring Plattensee i förvirring med sina nyheter. En klagoskrift från
Salzburgs biskopsdöme, sannolikt riktad till konung Ludvig,
berättar, huru han med sin nya skrift och sitt slaviska språk i liturgien
undergräfde det af de tyska prästerna använda kyrkolatinet och
romerska mässan. Påfven hade emellertid gifvit honom rätten
härtill, uppenbarligen för att medels det slaviska språket som brygga
överföra sydslaverna från den tyska kyrkosferen till Roms.
Methodios hade ock af Hadrianus utnämnts till legatus a latere, med
titeln ärkebiskop af Pannonien, för att skydda honom mot befarade
övergrepp från tysk sida. —Det hjälpte ej. Ovisst är ock, om ej
Methodios egentligen begagnade sin ställning och sina
medgifvanden från Rom till att arbeta de grekiska intressena i hän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free