Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Emilia Fogelklou, Ur fromhetslifvets svensk-historia. I, II:1. Stockholm 1916, 1917. — J. A. Eklund, Andelifvet i Sveriges kyrka. I—IV. Uppsala 1911—1917. Af Knut B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
mellan båda förf. ur denna synpunkt blir kanske, att statslifvet hos
Eklund i vida större utsträckning tages med i betraktande.
Det tidehvarf, som har intresserat Eklund mest, som han mest
left sig in i, och där hans framställning särskildt ger goda uppslag,
är storhetstiden. Medeltiden och reformationstiden har han mera
hastigt skisserat i häftena I och II af sitt arbete; det senare
omfattar »förtryckets och nydaningens tid», de två århundradena från
omkr. 1370 till omkr. 1570. I häfte III, »den inre kyrkokampens
tid», generationen från 1575 till i6ir, börjar framställningen bli
något bredare; hufvudintresset är där samladt kring Karl IX:s
gestalt. Ännu vida bredare blir emellertid framställningen af »den
yttre kyrkokampens tid», skedet_ 1611—1648, i häfte IV; detta
skede har kräft mera utrymme än alla de föregående tillsammans.
Förf. börjar, efter ett allmänt perspektiv öfver tidens signatur:
»den yttre kyrkokampen», med Gustaf Adolfs barndom och
ungdom, personlighet och åskådningar, och vidgar småningom blicken
ut öfver hans verk, till en början beträffande inre uppgifter i
kyrko-och samfundslif (s. 6—72). Så kommer lifsgärningen utåt, österut
och söderut med det tyska kriget (s. 72—129). Därefter krigets
fullföljande efter kungens död med skiftningen i dess karaktär och
syften (s. 129—161), gestaltningen af det andliga lifvet hemma
under inflytande af den stora kampen (s. 161—216), och till sist en
serie karaktäristiker af ledande gestalter, framför allt Axel
Oxenstierna (s. 216—-244). Det hela blir en storartad rundmålning af
Gustaf Adolfs och Axel Oxenstiernas tidehvarf från synpunkten af
dess innersta religiösa driffjäder, hvars verkningar följas ända ut
till periferien. Det säger sig själft, att förf:s synpunkter särskildt
väl låta sig genomföras på ett tidehvarf af den enhetliga och starkt
religiösa kulturgestaltning som denna vårt folks och vår kyrkas
hjältetid. Biskop Eklund läser och tolkar ju alltid historien med
ett kraftigt »argumentum ad hominem»; han forskar i den för att
se Guds ledning i det förgångna och uppgifter för det närvarande.
Om det närmast ligger honom om hjärtat att genom bilderna af
gångna tiders lif och anda värma sinnen och stålsätta viljor för
nutida kvrko- och samhällsuppgifter, så ger ock hans arbete värdefulla
frukter för den forskning, som framförallt vill veta, »wie es wirklich
geschehen ist», och som icke kan afvara äfven stora totalbilder,
tecknade med den starka sympatiens färger från en hög utsiktspunkt.
Knut B. Westman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
