Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia.
(Forts.)
C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ.
Den nyare tidens krigslagstiftning har utvecklat sig
företrädesvis utefter tvenne linjer. Å ena sidan har denna utveckling till
utgångspunkt Maximilian II:s krigsartiklar af 1566, till hvilka<
en Wallensteins Reiterrecht och i allmänhet den icke svenska
— med undantag för den från Sverige influerade polska —
krigslagstiftningen före Gustaf II Adolf mer eller mindre troget ansluter
sig. Militärjurisdiktionen utsträcker sig här öfver soldaternas
såväl borgerliga som straffrättsliga angelägenheter.
Å andra sidan hafva vi den lagstiftningsgrupp, som anknyter
till Gustaf II Adolfs förut behandlade krigsartiklar, hvilkas
rättsliga bestämmelser upptagits i, snart sagdt, alla protestantiska staters
senare militärlagstiftning, och som ligga till grund för de
preussisk-brandenburgska krigsartiklarna, främst, såsom redan är
framhållet, för dem af 1656. Men jämväl de följande af 17x3, 1749
och 1797 äro byggda på samma äktsvenska grund och skilja sig
från sin förebild nära nog endast i vissa af ändrade
tidsförhållanden med mildare seder betingade lindrigare straffstadganden.
Likaledes har, frånsedt inflytelser från danskt håll, den svenska
militärstraffprocessen legat till grund för den 1712 för Preussen
utfärdade Kriegsgerichtsordnung und Auditeursinstruktion.1
Det säger sig nästan själft, att ett sådant inflytande från denna
lagstiftning skulle göra sig gällande framför allt på utvecklingen
inom vårt eget land. Liksom, öfver hufvud taget, Gustaf II Adolfs
regering varit af grundläggande betydelse för hela det svenska
samhällets följande gestaltning, så gå hans mycket omordade
krigsartiklar med relativt ringa förändringar igen i den svenska militär-
1 Herman AnTELi,: Handbok i svensk militärstraffrätt, I<uiid 1.S96,
sidd. 5 f.
I — ls230 Kyrkohist. Årsskrift 1918.
Betydelsen af
Gustaf II
Adolfs
krigs-artiklar i
lagstiftningens
historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
