Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MI LITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA
2 3
villkor för nattvardsgäng.1 Men vi veta, att Laurentius Paulinus
Gothus påyrkat, att kommunikanterna borde förhöras, och att
ingen skulle få tillträde till Herrens nattvard, som ej kunde
nöjaktigt redogöra för »capita religionis Christianæ».2 Likaledes är
Paulinus en af de mäktigaste befordrarne utaf de offentliga förhören
i kristendomskunskap. 1571 års kyrkoordning lämnade den
allmänna föreskriften, att »prästerskapet skulle predika och höra
catechismum i sin tid». Beträffande de särskilda tillfällen, då
detsamma hade att anställa catechismiförhör med sina åhörare,
känner kyrkoordningen endast ett slag af sådana: i samband med
hemligt skriftermål.3
Efterlefnaden af de stadganden rörande den kateketiska
undervisningen, hvilka gifvits i kyrkoordningen och
kyrkolagförslagen, kompletterade med Uppsala mötes beslut, kontrollerades
noga af Paulinus i hans stift. Redan 1610 hade han vid prästmötet
i Strängnäs föreskrifvit catechismiförhör med ungdomen på
landsbygden före mässan, i städerna efter aftonsången, i syfte dels att
undersöka folkets kristendomskunskap, dels att meddela sådan.
Det torde sålunda vara något mer än en tillfällighet, att just
vid denna tid fordran på enskild kristendomsundervisning samt
förhör i dithörande kunskapsstycken tränger sig fram inom den
militärkyrkliga lagstiftningen. Man tager sannolikt icke fel, om
man häri vill spåra en frukt af Paulini nit om och arbete för den
kyrkliga katekisationens utveckling i vårt land, en sträfvan, som
bottnade i den specifikt lutherskt-kyrkliga katekumenpedagogikens
orubbliga öfvertygelse i den tiden, »att det gudomliga
sanningsordet i ren lära genom sin egen inneboende lifskraft verkade sann
tro och heligt lif».4 De kraf, som i dessa stadganden tagit sig
uttryck, lågo i tiden.
För den kyrkliga renlärigheten har efter krigsartiklarnas
utgifvande tj’dligtvis intresset stegrats. Under det att dessa åtnöja
sig med det allmänt hållna negativa uttrycket »vitios vthi Lärdom »
som beteckning för präst, som gör sig skyldig till renlärighetsbrott,
definiera sjöartiklarna positivt sitt kraf på förkunnelse och
undervisning »Vthi Gudz rena och klara ordh, grundat och författadt
1 Herman Lundström: Laurentius Paulinus Gothus, I, II, Uppsala
1S93, sid. 198.
2 Ibm sid. 199 (not 2).
3 Ibm sid. 191.
4 Ibm sid. 186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
